jag ska ju - förhoppningsvis - anställa en person som ska jobba med utvecklingsfrågor och även fungera som backup till övriga teamet, de som jobbar med mina gamla arbetsuppgifter. använder ett bemanningsförslag som ska göra den första sållningen.
en i mitt team tänker söka tjänsten. och enligt min uppfattning är hen mindre lämplig för den typen av roll. hen är inte tillräckligt driven, inte tillräckligt självgående, har inte heller riktigt rätt utbildning (kemiingenjör). eller rättare sagt, har läst två av fyra år av civilingenjörsutbildning men sen kom livet emellan eller nåt. är inte heller rätt i livet just nu p g a småbarn, alla vet ju att småbarnsår och karriär inte är en helt lyckad kombination.
jag är helt övertygad om att hen kan växa in i en sån roll på sikt, men jag tycker inte att jag har 10 år på mig att vänta och under tiden vägleda, stötta, peppa, handleda, finnas där som bollplank.
på riktigt så kommer hen in till mig minst tio gånger per dag och frågar om olika saker eller vill höra vad jag tycker om ditt och datt. det är väldigt mycket självklarheter som jag svarar på och får ett "ja, jag misstänkte det, jag ville bara dubbelkolla" tillbaka, eller så är det arbetsuppgifter hen har fått och som hen vill berätta hur hen tänker och "vad tycker du om detta" och liknande. och det är väl bra på ett sätt, men på ett annat sätt inte. dels stör det mig väldigt mycket att bli avbruten, dels är en del av frågorna av typen att det inte finns ett givet svar utan kräver att man tänker lite själv och lite utanför boxen. och det är ju just det jag vill att den här nya personen ska kunna göra, istället för att jag hela tiden ska stå med en fot kvar i mina gamla arbetsuppgifter och finnas till hands för att supporta och utveckla.
den här personen har jobbat i mitt team sedan 2019, och jag har hela tiden, där det har funnits utrymme, uppmuntrat till egna initiativ, egna tankar, eget bestämmande. men hen nappar inte riktigt på det utan vill alltid dubbelkolla, trippelkolla, diskutera och vända och vrida på saker i all evinnerlighet. hen kommer liksom aldrig framåt på egen hand utan det måste alltid finnas ett lok som drar.
i hens nuvarande roll är det inte så mycket beslutsfattande, så där passar hen ändå efter omständigheterna bra, även om jag hade önskat lite mer självständighet även där. det är väl ingen fancy roll att vara assistent, och jag tror att den här personen är lite driven av att vilja göra karriär för att hen har en partner som gjort det och som har ett s k "fint" jobb och det verkar som att hen har väldigt många människor i sin omgivning som har s k "fina" jobb och att hen är den enda som bara har ett s k "vanligt" jobb. det känns som att det snarare är det som driver hen, att få ha en "finare" titel (och bättre lön) snarare än jobbet i sig. i hens nuvarande tjänst finns det absolut möjlighet att göra någon form av karriär på sikt, men först väntar några hundår och där är vi inte riktigt än.
samtidigt: vi är ett litet team och det är alltid jobbigt att göra folk besvikna. och man vill ju vara peppande och uppmuntrande. fast NEJ. det här kommer aldrig att bli bra, och det är ju inte heller min uppgift att peppa och uppmuntra bara för sakens skull, det ska ju fungera också. man kan ju liksom inte ge någon ett "finare" jobb bara för att vara snäll. och jag har så otroligt svårt att se den här personen driva projekt och agera produktionssupport och lägga tid och energi på det samtidigt som hen ska jonglera med vardagsslitet, hämta och lämna på förskola och vab och liknande.
och och nu måste jag svara bemanningsföretaget vad jag anser. ska försöka linda in det men ändå vara ärlig. BLÄ.