Har vi tvättat händerna i onödan

Jag brukar titta på presskonferenserna från Folkhälsomyndigheten då och då. I våras förra året tittade jag på dem jämt. Nu lite mer sällan. Och jag blir så förvånad över de journalister som sitter där och ställer frågor.
Så många av dem är så jävla dåliga!

Idag såg jag Lena Hallengrens presskonferens som hade tillsammans med Mona Heurgren från Socialstyrelsen.
När journalisternas frågestund börjar så sitter det en journalist (glömt från vilken tidining) som vill ställa en fråga kopplat till Vårdbolaget Attendo. Hon pladdrar på och sen tystnar.
- Och hur var frågan, undrar Lena Hallengren.
Journalisten stammar lite och pladdrar sen vidare. Fortfarande utan att komma med en riktig fråga.

Att ställa frågor, det är väl liksom grunden i att vara journalist? Ungefär som en busschaufför bör ha körkort för buss. Så, hur kan man komma till en presskonferens utan att ha koll på vilken FRÅGA man vill ställa?

Här om veckan (eller var det månad sen ?) på presskonferensen med Folkhälsomyndigheten satt en kille och hänvisade till en forskning i USA som visade att smitta via ytor inte var så stor, bara 0.3%.
- Så, betyder det att vi har tvättat händerna i onödan i ett år nu?
Hur kan man ställa en sån fråga? Hur kan en människa som har utbildning förbi mellanstadiet ens formulera en sån fråga? Har vi tvättat händerna i onödan.
Att han dessutom blir bemött med respekt och får ett tålmodigt svar tillbaka, imponerar mig. Jag hade aldrig klarat det. Jag hade svarat ironiskt och gjort det tydligt hur smart jag tycker att han verkar vara.

Nu kanske det inte duggar tätt med riktigt så dumma frågor. Det mest förekommande är att de ställer precis samma fråga. En efter en. Det är som om de inte lyssnar på personen som frågade innan. Man verkar ju inte speciellt intelligent när en person just har ställt en fråga, och fått svar, sen ställer man själv samma jävla fråga. Är det så svårt att komma på olika frågor att ställa?
Vissa journalister kastar bort ALLA sina frågor på att ställa samma frågor som redan ställts.

Det får mig att fundera på hur media egentligen funkar idag. Kanske journalisterna inte jobbar självständigt alls. De kanske har hårda direktiv uppifrån vilka frågor de ska ställa. Vad man vill se för artikel och med vilken vinkel. Och att det lämnas noll, eller väldigt lite, utrymme för journalisten själv att anpassa sig till situationen. Det kanske inte ens är den journalist som sitter där som skrivit ner frågorna. De kanske får en lapp med allt redan uppstolpat. Det skulle ju i alla fall förklara bruden idag som inte visste hur hon skulle formulera frågan. Hennes fusklapp var kanske så jävla dåligt skriven att hon inte visste hur hon skulle svamla sig ur det hela.

Presskonferenserna skulle ju annars kunna ha varit väldigt givande. De befolkas av pressfolk från många olika media med olika målgrupper. Så om frågorna var smarta så skulle det ju kunna bli riktigt intressanta utfrågningar där det skulle gå att få mycket information. Men icke.

Det finns givetvis undantag bland journalisterna. Vissa är skarpa. Pålästa. Och ställer relevanta och smarta frågor. Där också svaret blir intressant. För det är ju så, en smart fråga där man vet att det blir ett givet svar, ja, den frågan blir ju inte intressantare för att man ställer den många gånger om svaret blir det samma.

Dessutom undrar jag lite hur snacket inom tidningen går. Har man möten efter en presskonferens? Får journalisterna feedback på sin egen prestation?
Jag tänker på mina möten med min chef. Han kan säga saker som "Bra presentation du gjorde igår. Den var tydlig och rak"
Det händer faktiskt också att man får från någon "Jag förstod inte riktigt det där du presenterade igår. Det var lite otydligt"

Jag undrar vad man får för feedback när man kommer tillbaka efter en presskonferens där man fick chansen att ställa 3 frågor, och alla 3 frågorna var redan tidigare ställda av någon annan journalist.
- Bra presskonferens igår. Bra frågor! Det märktes ju om inte annat att det var många som hade samma frågor själva. Fortsätt så.

Däremot, några journalister som varit helt magnifika under detta pandemiår, är ju våra utlandskorrar. Shit vad jag älskar när de står i rutan och rapporterar från sin ände av världen.