Julefrid

Så har julafton passerat. Vi firade den hemma tillsammans med farmor och farfar. Tomten kom och barnen var alldeles till sig.
Vi har upptäckt att vi målat in oss i ett hörn när det gäller tomten. Jag var så mån om att förlänga tron på tomten att vi de senaste åren lånat in grannar att komma som tomte. Först var det för att ge Grodan ett år till att tro på tomten. Sen var det Tusse. Inlånen har fallit sig så att de som kommit varit personer som ungarna inte alls känner. Det har varit en bekant till grannen som kom. Eller en morfar till en granne.
Så ungarna har inte ens kunnat knäcka tomtefrågan. De vet helt enkelt inte vem som är tomten.
Nu är ju Grodan på väg att bli 9 och Tusse är på väg att bli 7. De vet ju egentligen att tomten är någon utklädd, men då de inte känner personen så blir det ju inte riktigt den där "Men, det är ju PAPPA i dräkten" Och barn är barn. De accepterar fantasin och de förutsättningar som ges. Så nu är tomten en okänd människa som kommer. Tusse har kommit fram till att det måste finnas flera tomtar, för tomten har inte samma röst varje år.

Så om vi nu skulle själva klä ut oss i tomtedräkten så är det inte det att de klurar ut vem tomten är, utan det kommer ju vara FEL. Samtidigt börjar ju barnen bli på tok för gamla för att grannarna ska komma och tomta. I år fick vi grannens morfar mot att vi från nästa år ska tomta åt deras lilltjej.

Nåja, nu har vi löst det för i år. Det är ett år till nästa. Vi får se hur vi löser det då.
Tomten kom. Barnen var lyriska. Jag fick en träask med träsnören och trärosett som min man gjort till mig. Den är helt magiskt vacker. Så mycket jobb och skicklighet.

Juldagen blev lunch inne i stan och bio. Mary Poppins Idag har ungarna kompisar att leka med. Julens förväntan börjar lägga sig till ett skönt humör för alla.

Hoppas ni hade en god jul och god fortsättning