Jag äter valnötter.
På barnens skola växer ett jättestort valnötsträd. Tusse har ägnat hela hösten åt att plocka på sig nötter. Det var bara en sån där samlings-mani som barn råkar ut för titt som tätt. Det kan vara stenar. Pinnar. Kottar. Ekollon. Osv. Men det är faktiskt riktigt lyckat när det råkar vara valnötter.
På skolan får de inte öppna nötterna då det kan finnas allergiker. Så de kom hela hem. Och till min stora glädje är de supergoda. Och det blir ju bara bättre när ingen annan i familjen gillar dem. Så de blev baaaaraaa mina!!
Mohahahaha!
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte