men gud vad lite jag skriver här. jag tänker att eftersom jag mest verkar använda hypo till någon slags frustrations/ångestventil så kanske det beror på att jag är rätt harmonisk just nu? just nu känns det i alla fall så. mr S och jag har haft en fin sommar. icke-tjafsig, och jag hoppas att det kan förbli så. annars tror jag mest att det har handlat om att jag har kommit ur rutinerna under semestern. det blir liksom inte av att sätta sig framför datorn på samma sätt som på jobbet.
och på jobbet är det som det är. MYCKET. och så ska det omorganiseras för hundrafemtielfte gången, och den här gången kommer jag att bli berörd eftersom jag ska få en ny chef. jag har ju annars varit rätt så förskonad från att drabbas, men ingen kan väl komma undan hur länge som helst, åtminstone inte i den turbulenta organisation som jag jobbar i. jag tycker hemskt mycket om min nya chef som person, men som chef är jag lite mer tveksam. det kan bli hur bra som helst, men det kommer inte att gå av sig självt, den saken är klar.
mm, är det något mer som har hänt? nej, jag tror inte det. ja, det är ju min mamma då, som ringer ibland och är allmänt skuldbeläggande och passivt aggressiv, men det är ju inget nytt under solen om man säger så. nu måste jag sätta igång och jobba, hej svejs.