Sorgligt

Mitt ex, mina barns far, har idag fått besked att han har en tumör i lillhjärnan. Han var redan inlagd på sjukhuset för vad som antogs vara stroke. Men det är en tumör som påverkar hans tal och balans mm. Det är en metastas, så nu ska de leta reda på den första tumören, och sen får vi se vad för åtgärder som blir lämpliga/möjliga. Det känns tungt. Men det är väl tur att de kommit på vad det är för fel i alla fall. Och det kan ju gå bra. Massor av folk blir botade. Eller lever många år med cancern, som min Älskling gjorde. Han hade många bra, aktiva år efter första operationen. Men ändå... jag har svårt att vara optimistisk just nu. Det är en så otäck sjukdom.