Så här i början av året
Jazzie 2017-01-03 23:09 (inga kommentarer)
Jullovet fortsätter.
Igår blev Grodan av med sin tandställning. Så det tog väl 3 veckor som tandläkaren sa.
Samtidigt, på Huddinge, blev Sambon sjukskriven till mitten av januari. Han ska fortsätta ta det lugnt då hålet i huvudet fortfarande känns och doktorn såg att ett sår inne i örat fortfarande inte hade läkt ordentligt.
Blandade känslor så klart. Om Sambon fick börja jobba skulle det ju vara ett bevis på att han mår ganska bra. Samtidigt, jag tycker det är superhärligt att få hela jullovet tillsammans.
Idag hängde vi på Andys lekland.
Bästa dagen någonsin, om man får tro Grodan
Fast det är klart, så sa han förra gången han var där också. Men om vi ändå tolkar det till en väldigt lyckad dag.
Nu pågår det snöstorm utanför och vi sitter här inne och myser.
Bra dag.
Igår blev Grodan av med sin tandställning. Så det tog väl 3 veckor som tandläkaren sa.
Samtidigt, på Huddinge, blev Sambon sjukskriven till mitten av januari. Han ska fortsätta ta det lugnt då hålet i huvudet fortfarande känns och doktorn såg att ett sår inne i örat fortfarande inte hade läkt ordentligt.
Blandade känslor så klart. Om Sambon fick börja jobba skulle det ju vara ett bevis på att han mår ganska bra. Samtidigt, jag tycker det är superhärligt att få hela jullovet tillsammans.
Idag hängde vi på Andys lekland.
Bästa dagen någonsin, om man får tro Grodan
Fast det är klart, så sa han förra gången han var där också. Men om vi ändå tolkar det till en väldigt lyckad dag.
Nu pågår det snöstorm utanför och vi sitter här inne och myser.
Bra dag.
Info
- Namn
- Jazz
- Född
- -
- Hemstad
- Stockholm
- E-post
- -
- Hemsida
- Medlem sedan
- 2008-12-27
- Antal texter
- 1 076
- Övrigt
- Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte