deppet

.jag 2016-12-15 06:40 (inga kommentarer)
nä, nu rasade jag ner i en sån där åh-vad-allting-är-jobbigt-och-vad-alla-är-dumma-i-huvudet-pms-svacka. BLÄ. ikväll är det middag med jobbet. någon kom på att istället för att äta julbord så ska vi gå ut och äta en lyxig trerätters på en fin restaurang här i stan. ja, och det tycker jag var en jättebra idé, men nu är jag bara så sjukt osugen och opepp att jag helst vill åka hem efter jobbet och gräva ner mig i soffan och aldrig resa mig igen. och så känner jag mig pms-svullen som en julgris redan och tänker att mat är ju det sista jag behöver. alltså, jag har inga extrema matvanor, men halva hösten har känts som att bestiga ett ändlöst berg av stress och då har kosthållningen tydligen blivit därefter. lite tröstätande här och där och inte så många och långa promenader som jag brukar, och nu i kombination med pms-plufsighet från helvetet så känns det inget vidare. men det är ju bara att rätta in sig i ledet igen så kommer det att bli bra.

jaha, så kom jag till jobbet och så var kaffet slut. nu är jag inte en sån som DÖR om jag inte får kaffe på morgonen så mig kvittar det egentligen, jag blir bara så irriterad på att INGEN ANNAN KAN FIXA NÅGONTING SJÄLVMANT. sen fungerade det plötsligt inte att skriva något i ett register i affärssystemet och då blev jag helt trött och gråtfärdig. satt med en klump i halsen och mailade supporten som ändå inte öppnar förrän åtta, så det hjälpte ju inte. och sen finns det en kärring här på jobbet som jag retar ihjäl mig på, hon ska sluta i februari nästa år så det skulle man ju kunna försöka hålla lite sund distans till, men i alla fall så är det hennes idé att vi ska gå ut och äta ikväll istället för att gå på julbord. och den idén var ju jättebra, men nu har hon tagit på sig att hålla i allt, vilket inkluderar att hon ska bestämma menyn, hur nu det gick till. att man förbeställer när man är många är ju inget konstigt, men hur svårt kan det vara att skicka runt restaurangens meny och så får folk kryssa i vad de vill ha? nä, då ska hon bestämma vad andra ska äta och göra världens grej av det, och när någon dristar sig till att fråga något om vad vi ska äta så är det fan i mig hemligare än nobelmiddagen, och det irriterar mig ännu mer. men ja. det är ju i-landsproblem av astronomiska mått.

igår frågade jag chefen när man egentligen skulle få reda på om man fick vara ledig som man hade önskat, och då kunde han inte svara på det för alla hade inte fyllt i sina önskemål än. ja, men det är ju ändå inte så att någon gör mitt jobb när jag är borta så JAG kan väl få veta om jag får vara ledig i alla fall? det finns liksom inget skäl till att jag INTE skulle få vara det, men man vill ju veta.
ja, sen kommenterade ovan nämnda kärring häromdagen att det var hemskt vad jag tänkte vara ledig länge, lite i en ton som att "så kan man väl inte göra" och jag hade god lust att svara att det skulle väl hon högaktningsfullt SKITA i. fast det sa jag inte. men jag är inte ledig längre i år än vad jag varit de senaste åren, men de senaste åren har ju de röda dagarna legat så att det har varit mer inbjudande kanske, vad vet jag? men varför ska min tänkta ledighet ens kommenteras? det finns dom på jobbet som till exempel alltid tar ledigt för att åka skidor på sportlovet och sen har de vanlig semester på sommaren och sen kanske de åker på charter på hösten, men det är det ingen som säger något om. men om jag tar fyra veckor semester på sommaren (när jag har en assistent som gör delar av mitt jobb) och tre veckors ledigt vid jul (när det är lågsäsong) så är det tydligen så uppseendeväckande att det måste kommenteras i en nedsättande ton. skitkärring.

nä, nu ska jag banne mig fokusera på att det är en hel del bra grejer som hänt:

* jag pratade med L igår och han var så uppåt och var fylld av idéer och hade sökt in på utbildningar och var allmänt...glad. "jag har flickvän nu", förkunnade han lite malligt och berättade att han skulle fira jul med hennes familj. det är så stort. jag minns ju hur det var för två år sen sen, när hans OCD blommat ut med full kraft och allting bara kretsade kring det och hur dåligt han mådde och att han bara satt i sin lägenhet och aldrig ville träffa någon och knappt vågade gå ut och hur maktlös och hjälplös jag kände mig, och hur jävla LESS jag var på alla telefonsamtal och allt ältande kring hygien och hur dåligt samvete jag hade för att JAG tyckte det var jobbigt. så bra det ändå har blivit.

* bio med mr S igår och det var mysigt.

* hemtentan är nästan klar och idag ska T hjälpa mig att bolla idéer till den sista uppgiften.

* armen är kanske lite bättre? med betoning på kanske och lite, för jag minns knappt hur det kändes att inte ha ont varje gång man böjer armen. men när jag flyttade en gjutform i metall från ett rum till ett annat här på jobbet i morse så mindes jag att förra gången jag gjorde det så gjorde det ont, nu var det mer som att det bara stramade till. kanske är det ett gott tecken? hoppas hoppas, för jag är så himla trött på detta.

* fick julklapp från jobbet igår, och de nya ägarna hade öppnat upp plånboken ordentligt. en stor låda med fyra flaskor vin, två flaskor julöl, flera askar fin choklad och ett par burkar god marmelad. lyxigt värre. det är vi ju liksom inte vana vid efter att ha levt på ruinens brant i flera år.




ja, nä, men då ska jag väl försöka göra något vettigt här. även om det plötsligt inte går att skriva i vissa register så är det ju inte som att det inte finns annat att göra. det här är sista veckan med produktion, men igår kom det in en sen order som var oväntat stor, så det blir jobb med det in i det sista. men det är bara att kavla upp ärmarna och hugga i.


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-10-20
Antal texter
1 752
Övrigt
Valspråk

det finns inget mörker. det finns bara brist på ljus.