jamen äntligen ska väl saker och ting börja återgå till någorlunda normalt, på jobbet i alla fall. åtminstone lite mer normal arbetsbelastning istället för att träla som ett hjon twentyfourseven som det känns som att jag har gjort de senaste veckorna.
helgen blev bra återhämtning i alla fall. fantastiskt höstväder, långa hundpromenader och axlarna sjönk en decimeter eller så. sedan var det ved som skulle huggas och tonvis med pellets som skulle bäras ner i källaren och en massa annat fix, och något av det orsakade en sträckning eller överansträngning i min högra arm. säkert en kombination med en massa ackumulerad stress, jag skyller allt på det. ont gör det i alla fall, även om det är lite bättre idag.
och så har jag grupparbete från helvetet på min distanskurs. förra grupparbetet funkade väl rätt så bra ändå, även om jag tyckte att den andra personen var lite väl omständlig och velig, men vi hade åtminstone hyfsat likadan syn på hur vi skulle jobba, när vi skulle vara klara och så vidare. ja, nu är det dags för grupparbete nummer två. vi hade bestämt att jag skulle ringa henne i fredags för att vi skulle dela upp uppgifterna. men när jag ringde så hade hon inte hunnit läsa igenom allt än, så då fick vi höras på lördagen. det här grupparbetet består rätt mycket av att ta fram och presentera statistik på olika sätt, och där känner jag väl att jag är hyfsat på min mammas gata. min grupparbetskamrat: not so much. jag erbjöd mig att ta det mesta av statistiken, men då insisterade hen på att få vissa av uppgifterna för att hen ville lära sig. OK för min del. ja, men sen KAN hen inte, fattar inte hur man använder excel och då tycker hen tydligen att det är ok att ringa mig och vilja ha vägledning? och herregud, det är inte det att jag inte kan hjälpa folk, men det är ju så otroligt krångligt och tidsödande att göra det via telefon. HERREGUD, säger jag bara. och förutom detta så är det ytterligare två grupparbeten som ska genomföras den här terminen, med samma person, varav det ena är rätt så omfattande och dessutom kommer mitt i vår stora revision om en månad. just nu känns det som att JAG SKA ALDRIG MER PLUGGA NÅGONTING ÖVERHUVUDTAGET.
ikväll är det avslutning på sista hundkursen, det ska faktiskt bli skönt. även om hundkurserna är jätteroliga och givande och ett andningshål i den övriga vardagsstressen så ska det ändå bli avkopplande att inte ha några direkta måsten om kvällarna och slippa planera allting minutiöst för att få det att gå ihop.
i torsdags och halva fredagen var jag hemma med hantverkare, trädfällare plus en som skulle titta på ett rör som behövde bytas i skorstenen, plus försöka utröna varför vår ena kamin ryker in. trädfällarna gjorde sitt jobb, skorstensgubben kom och tittade och skulle återkomma med ett pris, och kaminen kunde han inte säga så mycket om utan att behöva montera ner den och det hade han inte tid med den dagen så där står vi fortfarande och stampar.
imorgon kommer det någon och ska byta vattenmätare. men det skulle mr S ta. sen hoppas jag att skorstensgubben hör av sig och helst kommer och byter röret samt FIXAR KAMINEN så fort som möjligt, gärna imorgon då när mr S ändå är hemma. men det är förmodligen att hoppas alldeles för mycket. hatar att ha det så här, vara beroende av hantverkares goda vilja, behöva ta ledigt för att vara hemma och öppna och ha det allmänt struligt och rörigt. jag vill bara att allting ska flyta på, men det är tydligen för mycket begärt.
ja, nä, nu ska jag väl jobba på lite här. kanske, KANSKE, ska jag vara ledig på fredag, men det beror på hur resten av veckan utvecklar sig och om detta vet jag inget än. over & out.