I veckan hade jag en lätt dust med min närmaste kollega. Hon är irriterad för att jag inte gör det som vår tjänst har som grundarbetsuppgift. Problemet är bara, vilket hon redan vet, att min chef under en lång period nu gett mig betydligt mer avancerade uppgifter. För att hon vet att jag vill, och kan. Och det är jättekul! Men kollegan är irriterad. Detta trots att vi tagit in en ersättare som hjälper till på timmar och gör det jag gjorde tidigare. Jag försökte förklara att jag gör det jag fått i uppgift av min chef, och att jag inte kan göra annat än att prioritera de uppgifter jag får. Men det hjälpte inte, hon tyckte ändå att jag skulle prioritera annat.
När jag nu skriver ner det känns det ju fullständigt orimligt, hela situationen. Jag tror det stora problemet är att hon känner sig omkörd. Hon närmar sig pensionen, och plötsligt kommer någon annan och kan en massa som hon inte kan.
Jag tog upp saken med en chef, dock inte min chef då hon inte var på plats. Och fick mina tankar bekräftade. Jag gör det jag blir ålagd att göra, och jag gör det bra. Alla nöjda och glada, utom kollegan, och det handlar nog om något annat än de faktiska arbetsuppgifterna. Men det är ändå skitjobbigt att jobba med någon som går runt och är irriterad, dessutom helt utan anledning.