ja, men kanske ändå? i fredags ringde i alla fall nån som har varit mr S' chef på praktiken, och ville att han skulle komma dit på måndag "och snacka anställning". nu hoppas jag ju att ett sånt samtal verkligen LEDER till en lärlingsplats och inte bara att han ska komma dit för att få höra att nä, tyvärr. men SÅ elak kan väl ingen vara? men helst vill man ju se någon form av kontrakt skrivet först, innan man börjar jubla.
igår morse när jag reste mig från skrivbordet och skulle gå och hämta någonting så vred jag lite på huvudet och PANG så låste sig hela skulderbladet. det är som nackspärr, fast sitter längre ner, men gör precis lika ont. så där fick jag för att jag tänkte att jag skulle ha en LUGN OCH SKÖN DAG PÅ JOBBET. ja, jag kunde väl ta det hyfsat lugnt, men så värst skönt var det faktiskt inte. hem och försöka massera loss det, men det lyckades inte och idag protesterar hela skulderbladet mot en sådan omild behandling. denna kropp alltså. den vill verkligen inte samarbeta.
idag är det stekhett och jag har hjälpt till på en agilitytävling, men det var inte särskilt betungande. jag har betalat räkningar och de var inte så många den här månaden så nu har jag pytsat in TJUGOTUSEN på sparkontot, bara sådär. det kanske är vardagsmat för andra, men för mig känns det fantastiskt.
i övrigt är kombinationen värme, pms och nackspärr ingen höjdare. men jag tror jag ska gå ut i trädgården, sätta mig i skuggan och läsa en bok medan mr S klipper gräset. ingenting kan väl bli sämre av det, tänker jag.