En kväll i juli

Jazzie 2016-07-13 22:35 (1 kommentar)
Vi ligger i sängen, ungarna och jag. Sen vi kom hem från sjukhuset har jag nattat ungarna varenda dag. Eftersom jag inte kan göra så mycket annat så har detta blivit min uppgift.

Varannan kväll läser jag ur Narnia-böckerna för det vill Grodan höra. Och varannan kväll läser jag en saga som Tusse gillar. Fast den senaste tiden har Tusse velat vara den som läser sagan. Hon väljer en bok och bläddrar sida för sida medan hon hittar på en berättelse utifrån vad hon ser på bilderna. Det är väldigt underhållande.

Ikväll läste hon ur "Tre små grisar har kalas"
Hon hittar på namn på alla på bilderna och berättar hur Lilla Varg bakar en tårta. Så vänder hon blad och läser
"... och då sa dom (konstpaus) PRUTT"
Grodan och Tusse går fullkomligen sönder av skratt. De bara ligger där och kluckar. Jag börjar skratta för att de skrattar. Så ligger vi alla där tre och skrattar så tårarna rinner.

Tusse har blivit så stor nu här under vår och sommaren. Det hände säkert samma sak med Grodan när han blev 4. Kanske la jag till och med märke till Grodans 4-årssprång. Men jag minns inte längre. Vilket i sig känns oerhört sorgligt. Jo. Om han gjorde ett sånt här hopp som Tusse har gjort, då la jag märke till det. Tveklöst.
Hur som helst, nu är det Tusse som gör skuttet. Hon har blivit så stor. På så mycket.
Man hör det i språket. I tankarna och funderingarna. I diskussionerna. I kraven hon ställer. Förväntningarna hon har. Hur hennes berättande utvecklas och tar fart. Hur hennes humor blir alltmer komplex. Även om Prutt kanske inte är den mest komplexa skämtet som finns. Men det är i utförandet. Hur hon redan i förväg vet vad som kommer bli roligt. Hur hon genom en liten konstpaus gör det mer effektfullt.
Jada-jada-jada. Men ni fattar. Den där lilla ungen är liksom inte riktigt där.

Vi fortsätter och fnissa och fåna oss alla tre. Det är en sån obeskrivligt härlig nattningsstund. En sån där jag vill minnas alltid.
När sago- och fnisstunden är över reser jag mig upp för att gå ut.
- Näää, stanna mamma. En liten stund till, gnyr båda barnen.
Vi håller precis på att lära barnen att somna själva, men ikväll går det inte. Ikväll är det så jäkla mysigt att ligga där med dem. Så jag stannar och ligger där tills båda mina hjärtan sover stilla och lugnt.

En fantastisk kväll.

AnnA

Vilken härlig stund! Såna som man vill stoppa in i en burk och spara :)

2016-07-14 09:08:41


Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.

Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.

De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.

Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk

Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte