mm, ja, SUR är väl ordet och skulle man inte kunna få vara det, VA? har jag lust att skrika till vemhelst som skulle råka titta åt mitt håll. nu är det ingen som gör det, för idag är jag ensam här på jobbet, i våra lokaler i alla fall. det har jag inget emot, men jag blir pissed off när jag ser att A bara har lämnat en massa grejer på ett sätt som jag ALDRIG NÅGONSIN skulle göra. ja, jag vet att människor är olika och att alla inte har det där "lämna det som du själv skulle vilja hitta det"-tänket. men ändå. så himla roligt är det inte att få börja med att skura och skrubba efter andra innan man kan komma igång och jobba, plus att det stod två prover som hon helt enkelt bara har skitit i att göra. det händer ibland, och varje gång så levererar hon oombedd och helt defensivt någon ursäkt i stil med, "ja, då måste de ha jobbat över igår för när jag gick vid kl X så var det tomt på bänken" innan jag ens hunnit öppna munnen. som om man inte skulle kunna kolla i systemet när grejer är tillverkade. jag bryr mig inte om jobbet som sådant, tycker bara det är så extremt löjligt med de här förklaringarna, det är väl för fan bara att säga "jag hann inte"?
ja, och så är jag sur på mr S också, eller ska jag döpa om honom till mr-skjuta-upp-allt-till-sista-stund. så påstår han att "jamen det behöver du ju inte bry dig om dör det är ju bara jag som drabbas", men det ÄR det ju inte. nu är det någon inlämningsuppgift som ska göras. mr S har inget office-paket på sin dator, så ett par gånger under det här året han har pluggat har det hänt att han har lånat min. nu nämnde han för ett tag sen att han skulle behöva låna den igen, och jag svarade okej, vill du ha den nu med en gång? men nä, då kunde det vänta tills imorgon. ja, sen gick dagarna i vanlig ordning (okej, jag är kanske liiite orättvis, men jag är som sagt SUR nu) utan att något blev gjort, men igår kväll, ungefär när jag tänkte att det var dags att gå och lägga mig, då var det tydligen dags, eftersom deadline för inlämning är idag. och här kommer en av grejerna som gör att jag blir drabbad av hans prokrastinerande: istället för att gå och lägga mig så blev jag tvungen att dra fram datorn, starta den och logga in. ja, det var ju snabbt gjort och var väl för all del inte hela världen heller, om det inte hade varit för att det långt ifrån är första gången han behöver hjälp med någonting precis när jag ska gå och lägga mig, "kan du läsa igenom den här ansökan och kolla så det ser okej ut innan jag skickar", "har du lust att kasta ett öga på den här texten innan jag lämnar in den", "kan du kolla här, ska det vara kryss i den här rutan i deklarationen" och liknande, och när man frågar om det inte kan vänta tills imorgon SÅ KAN DET ALDRIG DET eftersom det alltid bara är några futtiga timmar kvar tills det är för sent. jag har tagit upp det med honom en massa gånger för jag tycker dels att det är ett dåligt sätt att hantera saker på, och dels att det är respektlöst mot mig och min tid. jag hjälper gärna till, det är inte det, men eftersom jag HATAR att vara ute i sista sekunden så tycker jag att den som vill ha min hjälp borde kunna respektera det.
ja, men i alla fall, att starta och logga in på en dator tar ju inte lång stund, men sen kom det: "hur är det nu jag brukar göra med det, har jag sparat det på din dator eller?" och jag frågade vad han menade med "det", och han svarade i rätt snäsig ton att det var väl självklart att han menade dokument från lärportalen. här måste jag pausa och påpeka att om man säger saker i stil med "kan du ge mig den" eller "den ligger där" till mr S så kollar han inte för att se om man pekar eller nickar åt något håll utan svarar "jaha, och vad är DEN" eller "vilken DEN menar du" i en ton ungefär som att det är extremt oförskämt att slänga in ett pronomen istället för ett substantiv. jag tycker själv det är inte så lite irriterande med folk som utgår från att man är tankeläsare (till exempel A, och innan henne Z) och bara kommer och säger "ja, du vet den här, hur ska vi göra med den"? och liknande som om alla hade insyn i deras hjärnor och visste exakt vad de syftade på.
ja, i alla fall, jag härsknade till och sa att det väl inte är så himla självklart att han menade dokument från lärportalen, och för att vara en person som stör sig på när folk säger "den" eller "det" utan att specificera vad de menar så kanske han skulle sopa rent framför egen dörr först innan han kritiserar andra. och han bara "ja, det trodde jag verkligen du fattade, för jag har ju tjatat om det i flera veckor" och jag bara "NEJ, det har du verkligen inte, du har bett att få låna min dator EN GÅNG för kanske en vecka, det är knappast att tjata, och dessutom så sa du inte vad du skulle ha den till så hur fan ska jag veta det?" jaha, och så var det igång. för nu var han ju stressad och i tidsnöd och då blir humöret därefter, men jag tycker fan inte jag ska behöva ta en massa skit bara för det. och sen vill han ha det till att det skulle handla om att jag inte skulle kunna låna ut min dator, vilket gör mig helt matt EFTERSOM DET VERKLIGEN INTE HANDLAR OM DET, men det är väl ett smart drag att flytta fokus från sig själv och lägga skulden på någon annan så har ju inte han gjort något fel. alltså gud vad trött jag blir på sånt. folk som inte kan gräla ordentligt och sakligt borde fan inte tillåtas att öppna käften när de är irriterade.
därav mitt humör idag då. känns ju inte jättekul att växla mellan skitsur och pms-lipfärdig (igår kollade jag på "biggest loser" och började på riktigt gråta när ola klarade en mil på roddmaskinen). det är roligt nästan jämt. NOT. NOT. NOT. nä, men det går väl över. nu har jag ju i alla fall fått gnälla av mig lite.