hejhej

.jag 2016-04-19 07:50 (1 kommentar)
alltså den här stressen. det tornar upp sig berg åt alla håll. till exempel så frågade min chef mig om vi kunde ta in en råvara som låg lite offspec i vissa parametrar och jag gjorde bedömningen att det nog inte skulle vara några problem så chefen beställde ett antal ton. den leveransen kom igår, jag tog ut ett prov, gjorde de vanliga standardanalyserna, och värdena var helt. åt. helvete. i bästa fall är det bara jag som har gjort något fel, värsta fall vågar jag inte ens tänka på. så jag kör om mina analyser idag och hoppas på det bästa. jättekul situation. NOT.

mer jobbproblem: om en månad ska vi ha "inspektion från tillsynsmyndigheten" och då förväntas jag tydligen ha börjat jobba med min nya tjänst och vara insatt och alert och på banan. om en månad alltså. status idag: kan ingenting, fattar noll. jättekul utgångsläge. NOT.

och så loggade jag in på den ena distanskursen och då har sista hemtentan lagts ut och först tänkte jag vad skönt, deadline är 30 maj och då har man ju tid på sig att gå och fundera. sen såg jag att man ska ha lagt upp ett utkast med förslag på ämne och fått det godkänt innan den 5 maj. vilket är om lite drygt två veckor. vet jag vad jag ska skriva om? nix, jag vet knappt vad kursen handlar om eftersom jag inte har hunnit vare sig läsa böckerna eller lyssna på föreläsningarna. föreläsningarna skulle jag ha betat av igår eftermiddag, men så blev det inte, se nedan. ja, men det här blir väl bra? känns väl stabilt? NOT.

ja, så ringde min syrra igår. eller så här var det: min mamma ringde förra veckan och vi pratade om ditt och datt och jag frågade hur det var med dom, och då var det helt plötsligt "lite sisådär" med pappa. mamma beskrev det som att han hade "haft lite problem med att kissa" och jag tänkte att det är väl nåt med prostatan då, det är ju rätt vanligt och han är ju ändå 80 år, men så var det tydligen inte det utan "något med njurarna" som inte fungerade som det skulle, så nu hade de satt in något slags dränage och sen skulle det tydligen opereras, men först skulle han röntga hjärta och lungor för att kolla så att allt var i sin ordning, "men allt var bra" upprepade hon nästan maniskt. och sen pratade jag då med min syrra igår och då visade det sig att han har en tumör? som tydligen inte går att stråla, men som kanske kan opereras om hjärta och lungor är ok, men då hade han plötsligt "lite hjärtflimmer" också? och då känner man att ÄR DET NÅGOT MER MAN INTE FÅR VETA?
och så spelade jag upp samtalet med mamma i huvudet och allting föll på plats. hennes oförmåga att prata om jobbiga saker. hennes sätt att snabbt haspla ur sig en förminskad och förenklad och bomullsinlindad variant av ett ganska stort problem, för att hon tycker det är så satans jobbigt att prata om såna grejer, för att hon tror att vi ska bli ledsna och då gör det henne i förlängningen till en dålig förälder. och det här att inte ens kunna säga vissa ödesmättade ord, som "tumör", som om problemet skulle försvinna bara man stoppar huvudet tillräckligt långt ner i sanden och inte låtsas om att det någonsin har existerat, för då blir kanske allting bra. så som vi hanterat alla problem i vår familj och vi har väl haft vår beskärda del av både cancer och psykiska sjukdomar och självmord och död, MEN VI PRATAR INTE OM DET. vi bara låtsas som att det aldrig har hänt, stänger och låser och förseglar så att allt det där som ruttnar och jäser under ytan inte märks.

och så blir allting bra. NOT.






LaBonita

<3 <3 <3

2016-04-19 19:39:51


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-10-20
Antal texter
1 752
Övrigt
Valspråk

det finns inget mörker. det finns bara brist på ljus.