gårdagen blev lång och utdragen. först jobbade jag och sen jobbade jag över. sen åkte jag hem och började skriva lite på ett projektarbete. min plan var att jag sen skulle åka till brukshundklubben och lite snabbt träffa hon som ska vara hjälpinstruktör på en av mina kurser, för hon ville att vi skulle prata igenom "vad som förväntades av henne". sen var min plan att jag skulle hinna träna med minsting innan kvällens kurs med valpen. det kändes fullt genomförbart, men gick förstås åt skogen. för det första kom jag inte iväg så dags som jag hade planerat eftersom jag var tvungen att jobba över. sen kunde inte hjälpinstruktören träffas på klubben som vi bestämt för hon hade ingen barnvakt, så jag fick åka hem till henne istället. det var visserligen på vägen, så det var ingen fara så, men det vi pratade om kursen var ju det lilla. för hon är nyskild och har träffat en ny kille på nätet och pratade mest om honom, fast viskande för att inte barnen skulle höra. och frågar ni mig så verkade väl den här nya killen inte vara så himla mycket att hänga i julgranen efter vad hon sa, för det var både missförstånd och svartsjuka och tjafs och en exfru som lade sig i allt, plus att de har varsitt gäng småbarn, plus att hennes eget ex väl inte heller var så himla glad åt den här situationen. och ena sekunden fladdrade hon omkring med att det var inget allvarligt och nästa sekund berättade hon att de hade börjat träffas med sina barn. och det var så mycket missförstånd hela tiden och han kunde verkligen inte kommunicera och han gjorde världens grej av vissa saker och nu funderade hon på om hon skulle sätta ner foten och säga till honom att det inte bara var han som skulle kräva respekt av henne utan att hon tyckte faktiskt att han skulle respektera henne också. och jag blev bara så trött, om man tycker att man liksom göra ett statement på den nivån när man är precis i inledningen av ett förhållande så kan det väl bara gå åt helvete fortsättningsvis, jag menar, vad har man för självbild om man tycker att man måste "sätta ner foten och kräva respekt" när man är NYFÖRÄLSKAD? vad händer när den här fasen där man liksom uppvaktar och fjäskar och bekräftar varandra ideligen övergår till lite mer vardag?
så det blev inte mycket kursverksamhet diskuterat, plus att hennes barn avbröt exakt hela tiden. jag tänkte att hon behövde väl få prata av sig, men det kändes så hysteriskt och krampaktigt alltihop, som när hon stolt började visa bilder på honom och frågade om jag inte tyckte han var snygg, eller berättade hur framgångsrik han var och hur mycket pengar han hade, gissningsvis baserat på hans egna utsagor. jag kände mest psykopatvarningsklockor ringa och blev trött och inte så lite illa berörd.
ja, men till slut kom jag därifrån och sladdade in på brukshundklubbens plan ett par minuter innan kursen skulle börja. och sen var det drillning i snålblåst och regn i timmar. men det gick riktigt bra, jag lyckades få igång valpen i en bra energi och då blir allting bra. han är ju säker på momenten, men det fria följet är det lite si och så med ibland. men när han går in i fria följet med lite mer entusiasm så blir momenten fan i mig outstanding. tyvärr är det rätt svårt att gasa upp honom i den energin och när han väl är där så är det inte så lång tid man har på sig. men vi har fått bra verktyg och ett fantastiskt bra tänk att ta med oss, så det är bara att jobba vidare. jag är så himla glad för denna kursen även om vi höll på till ELVA igår kväll, inte med aktiv träning men det är mycket snack runtomkring också och hon som håller i kursen är så noga och går igenom exakt varenda millimeter man rört sig på plan.
så minsting hann jag inte träna med överhuvudtaget, men han låg i bilen och sov under ett täcke och ville knappt gå ut sen, så honom hade det nog inte gått någon större nöd på. däremot var han ju pigg som en mört och ville leka och busa när vi kom hem och jag var stressad eftersom klockan var svinmycket och jag skulle upp tidigt. det var ju inte så lyckat.
så det blev inte så många timmars sömn för mig i natt och jag är dödstrött idag. nu sitter jag på jobbet och håller på att kopiera filer från vårt gamla system till det nya, vilket tar HUNDRA ÅR. igår lämnade jag datorn på när jag gick hem för jag tänkte att den kunde stå och tugga med det under natten, men då hade den gått in i något sleeping mode och allting hade avbrutits halvvägs. TRÖTTSAMT.
ja ja. idag ska jag jobba, handla, städa, sen orkar jag nog inte göra så värst mycket mer. men sen är det fredag och sen är det helg. kursstarter på lördag och kalas för A på söndag, men till det här kalaset behöver jag för ovanlighetens skull inte göra något mer än att komma med presenter och dom är redan fixade. annars brukar jag alltid bli ombedd att fixa tårta eller nåt, men den här gången har jag inga som helst förpliktelser. det känns ju skönt.
nu: koka kaffe. gäsp var ordet.