jag sitter på jobbet och försöker pyssla ihop instruktioner till mina bitar av det nya affärssystemet. väldigt pedagogiskt, med steg för steg och skärmdumpar och strategiska pilar. jag är rätt bra på sånt om jag får säga det själv. fast det är inte lika roligt att tänka på att mottagaren är A. assistent A som jag tydligen fått för mina synders skull, som kom in via ett bemanningsföretag i elfte timmen när Z hastigt och lustigt fick sluta, sen gick det väl ändå rätt bra så hon fick en säsong till och nu blir vi inte av med henne på grund av LAS-regler. ja, jag tycker det är jättebra med anställningstrygghet och så, men det är trist när man är en liten arbetsplats och man inte riktigt klickar. eller man behöver ju för fan inte klicka heller, men att ha en person som BARA går och suckar och pustar och beklagar sig över exakt allt, det är inte kul. och det är ännu mindre kul när man är så få som vi är så att man mer eller mindre är hänvisade bara till varandra.
och jag ser VERKLIGEN inte fram mot att lotsa in A i det nya affärssystemet. hon är ju liksom inte så förändringsbenägen om man säger, dessutom har hon svårt att läsa (tror jag, även om hon hävdar motsatsen) och är väl ingen fena på engelska heller. och vårt nya system är på engelska, så det är ett gäng glosor som måste bankas in vare sig man vill eller ej. och varje gång jag gör något nytt så tänker jag på hur jag ska lägga upp det när jag ska visa det för A, och i tanken möter jag då hennes suckande motvilja. OCH DET ÄR INTE KUL. sen kan man väl inte tvinga folk att bli positiva till sin läggning heller, det är ju synd. när de inte fattar av sig själva att det kanske är på sin plats att hålla masken lite när man är på jobbet.
men ja, det är ju som det är. förra året var väl A inte riktigt i balans heller, eftersom de höll på att flytta och renovera både det gamla och nya huset, och det var väl en jobb- och stressfaktor hon inte riktigt kunde hantera kändes det som. det blir kanske bättre i år, man kan ju alltid hoppas. i år blir det i alla fall inte lika länge, förra året fick vi ju något slags bidrag så att det blev billigare att anställa henne sex månader än fyra som var tänkt. i år blir det fyra, lite drygt. och av dom fyra så ska jag ju ha semester en. så det blir kanske inte så farligt. kan man ju hoppas åtminstone.
igår fick jag rätt mycket gjort både med jobb och plugg, så jag är i princip klar med allt som ska vara klart vid månadsskiftet. så igår kväll unnade jag mig att göra ingenting. jag var och tränade med hundarna en liten stund, det var väl det enda nyttiga. sen var det korsord, kamin, lite tv, lite deckarläsning och tidigt i säng. skönt.
idag har jag heller ingenting inbokat, och det känns inte alls dumt. jag ska ta en långpromenad efter jobbet och sen...ja, bara ta det lugnt helt enkelt. men först ska jag väl harva mig igenom resten av den här arbetsdagen.