APA

alltså HELVETE vad jag är stressad, det finns ju liksom gränser för hur många grejer man kan hålla på med samtidigt och vara tvungen att lägga ifrån sig på grund av tekniska problem, och sedan när de är lösta så ska man minnas vad man höll på med, var man var någonstans och hur man tänkte gå vidare. och sen visar det sig att de där tekniska problemen inte alls är lösta, eller att det dyker upp nya som små otäcka brev på posten. jag överdriver inte om jag säger att jag idag har svurit högt rakt ut i luften säkert tjugo gånger.

ja, men igår eftermiddag var det i alla fall riktigt skönt. jag åkte hem och tog ut hundarna på en härlig långpromenad, fast jag var trött och egentligen helst hade velat lägga mig på soffan. men jag kom ut och det var uppfriskande. sedan mailade N en hemtenta som hon ville ha feedback på, så den satt jag med en stund, och sen ville mr S att vi skulle kolla på pilotavsnittet av någon ny serie, så det gjorde vi och det var bra, men gud vad långt. så DÄREFTER var jag trött, och därför blev det tyvärr inget pluggande igår som jag hade tänkt, vilket idag gör att jag känner att jag ligger lite back, och dessutom har jag kursplanering att göra till imorgon så det känns som LITE PANIK. men det löser sig nog bara jag slipper flänga omkring som en dåre och ha tusen bollar i luften som jag har gjort hela morgonen och förmiddagen. den här känslan av att ligga efter med allt även på jobbet är ju inte jätterolig.

om några veckor min brukshundklubb ha en inspirationsdag då det ska komma en för oss rätt känd person som ska ge tips och goda råd om hundträning. jag trodde först att det bara skulle vara som en föreläsning, eller det är ju inte så bara, men i alla fall, nu fick jag mail om att det skulle vara träning med egen hund också. så himla kul det ska bli! och sen är det roligt att känna att klubben ger en uppskattning för det man gör, något fler föreningar faktiskt borde ta till sig.

men nä, nu ska jag svepa en treo och fortsätta att röja runt och svära över jobbhögar som bara växer och byggs på. sen ska jag hem och baka kanelbullar och bli mild i själen, kan man ju hoppas åtminstone.