jaha, där råkade man visst blinka och så var det måndag igen. jag tycker att mina måndagskänslor pendlar mellan att känna att jag inte har fått gjort någonting och att känna att jag inte har hunnit lata mig och göra ingenting. fast den här helgen har jag väl ändå hunnit med båda delarna, men det känns alltid otillräckligt på något vis.
i fredags var jag på massage och sedan åkte jag hem och, jag minns faktiskt inte riktigt vad vi gjorde så jag antar att det var något i stil med att ligga i soffan och slöglo på något masterchef-program ett tag. sen gjorde vi pizza och åt och drack lite vin och kollade på "på spåret" och sedan var jag färdig för sängen. jag sov så extremt gott hela natten och på lördagen var jag uppe tidigt, tog en långpromenad med hundarna, hem och skotta snö, för det hade ju dessvärre kommit snö under natten, sedan äta lunch och sedan åkte jag iväg för spårträning med min kurs. jag tog med mig valpen, för på sista tiden har jag fokuserat mest på minstings träning och jag tyckte att han kunde behöva lite egentid, och la ett spår till honom som gick i sicksack över en väg. sedan spårade vi med kursarna och så fick han gå sitt spår efter det och det gick rätt bra. han hade noll problem med där spåret korsade vägen, vilket det gjorde sex-sju gånger och spåret hade legat i närmare tre timmar och det hade varit en del biltrafik och även människor som gått där, men där bara marscherade han på som om det inte fanns någon annan vittring. lite jobbigare blev det i skogen, för dels hade det varit folk som ridit där, och dels dök det upp någon löpargrupp på sådär 25 personer som älgade omkring i spridda klungor exakt överallt, så där fick han tänka till ordentligt flera gånger. så det var nyttigt.
efter kursen åkte jag till brukshundklubben och hade planeringsmöte med hon som ska vara hjälpinstruktör på min ena kurs senare i vår, och precis när vi var klara och skulle åka hem så kom en annan som satt inne med en hel del saftigt skvaller om vissa personer. alltså föreningslivet, det skulle kunna konkurrera ut vilken såpopera som helst. så där blev vi ståendes med gapande munnar och öron som parabolantenner medan fingrar och tår långsamt förvandlades till isbitar. jag trodde aldrig jag skulle tina upp igen, men efter dusch, mat och lite vin kände jag mig ytterst behaglig till mods.
igår var jag först på tävlingslydnadskurs med minsting, och där skulle jag visa upp hur långt vi kommit på momenten i klass 2...som vi tränat en gång. och det funkade riktigt bra! okej att han bara springer och letar efter sin target i sändandet, men han har ändå kopplat att kommandot betyder springa från mig. apporteringen gick svinbra och hopp-sitt-hopp börjar också lossna. det känns lite som att jag får omvärdera minsting, jag har alltid tänkt att valpen är den som är mest seriös och kopplar allting jättesnabbt, medan minsting är mer en clown som behöver mer tid och som man liksom måste leka in momenten med och jobba länge innan dom sitter. men att så mycket ändå ramlat på plats efter bara ett seriöst träningspass, det känns fantastiskt. så jag var helnöjd. sedan åkte vi hem och resten av dagen gick åt till att bara softa tillsammans med mr S. det där med alla hjärtans dag har vi aldrig gjort någon affär av, så vi läste, glodde på tv, fikade, bakade bröd, gjorde långkok och bara tog det allmänt lugnt, allt gick i sakta mak och utan stress. sen BORDE jag förstås ha pluggat lite, men när man pluggar så spelar det ju liksom aldrig någon roll vad man gör för man kunde ju alltid ha lagt den tiden på att plugga istället. det här kändes mer behövligt.
veckan som kommer blir nog hyfsat lugn. kurs med minsting imorgon kväll, kursen som jag håller på torsdag kväll och lördag eftermiddag, annars är kalendern tom. på jobbet är det rätt lugnt fortfarande. eller, vissa grejer är KAOS i det nya affärssystemet, men eftersom jag ändå inte kan göra något åt dom så får jag väl lösa problemen som rör mitt jobb efterhand som IT-folket har bökat klart med sitt.
nu: fika.