jag sitter på jobbet och framför mig har jag ett problem som kräver rätt avancerade beräkningar för att jag ska kunna lösa det, men jag vaknade i morse med en fet huvudvärk, en sån där som jag vet kommer att vara hela dagen oavsett vad jag gör eller inte gör, en sån där som känns som om någon har kört in något hårt och expanderande föremål bakom ena ögat och som får muskler i nacke och axlar att vara som spända stålvajrar, en sån som gör att till och med den mjukaste bh:n med de bredaste axelbanden känns som att den var ett stålpansar som gräver sig in i nervbanorna.
det är en sån dag helt enkelt, såna som jag har ibland och de är ju inte särskilt roliga om ni frågar mig, men det är bara att härda ut.
igår var jag på tävlingskurs med minsting och det gick väldigt bra, nästan lite oroväckande eftersom vi ska tävla på söndag tänker jag helt ologiskt, för det är väl klart att det är bättre att vara i ett flow där allting funkar klockrent än att grejer börjar strula, men det är väl det där med att det påstås att det "ska" gå dåligt på genrepet för då går det bra sen. men men. jag har ju varit med om att man bara ska köra ett snabbt läggande under gång för att kolla att det sitter och ens hund tittar oförstående på en som att den aldrig hört det kommandot förut, sådär en tio minuter innan start. man överlever sånt också, och jag vet ju att på tävling har man så otroligt små marginaler, man har några minuter på sig i en helt ny miljö när exakt allting ska stämma på första försöket, man är själv lite nervös och konstig, det är klart att det blir missförstånd och feltolkningar ibland.
vad gäller valpen så hittade jag en bit av ett ben som hade kilat in sig mellan framtänderna. när jag tränar svåra eller nya moment har jag en godisbit i handen som jag liksom småduttar mot hans nos och mun då och då och som han får försöka bita tag i, vilket han i vanliga fall tycker är BÄSTA GREJEN, men nu antar jag att det blev obehagligt på något sätt (han brukar tjuta om något gör ont och det gjorde han inte nu, men påverkad var han ju helt klart). och det sitter i lite fortfarande tyvärr, även om jag har jobbat jättemycket med bara belöningar och inga krav. nu går han i alla fall självmant in i fotposition och tar godis ur min hand, och häromdagen ville han kampa med en leksak så förhoppningsvis faller detta i glömska så småningom.
annars ser jag fram mot veckans enda eftermiddag/kväll när inget är inbokat, vilket alltså är i dag. fast jag måste nog vika den åt lite kursplanering, jag har nämligen fått en anmälan till helgens kurs från en amerikan och eftersom jag är, kanske inte sämst i världen men nära nog, på engelska så känner jag att jag nog åtminstone måste kolla upp lite fackuttryck för att jag ska känna mig någorlunda bekväm. eller bekväm känner jag mig verkligen INTE, men åtminstone att jag har situationen under någon form av kontroll. för kontroll är ju guld.
nä, men om man skulle försöka ta tag i de där uträkningarna i alla fall, även om hjärnan känns som ett stort jävla blåmärke. men ja, thistoshallpass precis som allting annat.