jag är ju en sån där plikttrogen jävel som gör det jag ska och slutför det jag påbörjat och håller vad jag lovar och ställer upp när nån ber om det. men ibland väger inte riktigt tillfredsställelsen över att ro allting i land upp det där oket av måsten och då måste något bort. mitt engagemang i rasklubben har varit ett sånt där tungt ok, jag är riktigt jävla less på det för att tala klarspråk. i alla andra föreningar som jag har varit engagerad i så har det funnits möjlighet att påverka, här är allting så fruktansvärt tungrott och till viss del styrt av omfattande regelverk, men allra mest av hävd och av personer som suttit med i styrelsen i hundra år och som tycker att det ska vara på ett visst sätt och där man kan stånga sig blodig utan att det händer någonting alls. sen har vi ett enormt upptagningsområde och jag är den som bor längst bort från möteslokalen, det tar en och en halv timma att köra dit och lika lång tid tillbaks. för mig ser en mötesdag ut så här: gå upp 04.30, åka till jobbet, komma hem vid 14.30, stressa ut med hundarna, äta nåt, sätta mig i bilen 15.30, köra till möteslokalen för att vara på plats klockan 17.00 (och sen kommer mötet ÄNDÅ inte igång förrän kanske 18.00 p g a att det alltid är nån som "kommer lite senare" och då ska alla sitta och VÄNTA PÅ DET istället för att köra igång), sitta på möte till kanske 21.30, vara hemma kl 23.00, upp igen 04.30 nästa dag. sen är det inte möten sådär jätteofta, men tillräckligt ofta för att det ska kännas betungande. plus att det stör mig att man inte kan få ut protokoll och skrivelser i förväg så att man kan förbereda sig utan allting ska gås igenom på plats, plus att mötesdisciplinen är urusel, plus att vissa styrelsemedlemmar vägrar använda datorer och därför kan man inte diskutera saker via mail eller skype utan återigen måste allting diskuteras på plats.
plus att det är så himla mycket av rasklubbens arbete som handlar om utställningar, och det intresserar mig inte nämnvärt. plus att det uppdraget/ansvarsområdet som specifikt har tilldelats mig i styrelsen inte heller intresserar mig. och i rasklubben är det både outtalade och uttalade krav på att man som styrelsemedlem måste hjälpa till på alla klubbens aktiviteter. men om jag ska göra det som jag VILL göra, där jag har kompetens och känner att jag verkligen kan tillföra något, så måste jag ta den tiden utöver det som egentligen vem som helst kan göra, och då kommer något annat i mitt liv att bli lidande och det vill jag inte. eller så kommer jag att stressa ihjäl mig för att göra en massa obetalt arbete som varken känns kul eller ens meningsfullt.
jag har hela tiden sagt att jag ska sitta kvar min mandatperiod ut, vilket är till årsmötet 2017. men igår kontaktade jag valberedningen och sa att jag ställer min plats till förfogande. idag har jag mailat styrelsen och meddelat detta. det kommer väl inte att tas emot med jubel och applåder, men nu är den båten satt i sjön och folk får väl tycka vad de vill om den saken.
så, kvar att göra på den listan: ett styrelsemöte, om en vecka. avsluta mitt tilldelade uppdrag, kanske...tre-fyra timmars arbete. om en dryg månad är det årsmöte och sen är jag fri. och det känns för jävla bra om ni frågar mig. även om jag är en plikttrogen jävel innerst inne, men jag har ju i alla fall avslutat någorlunda by the book och inte stått på årsmötet och vrålat JAG AVGÅR i affekt.