nu sitter jag här med svt:s luciakonsert i bakgrunden. jag går inte upp och sätter mig framför tv:n på morgnarna, någonsin, men musiken är fin och jag tänkte lyssna på reprisen i eftermiddags men glömde bort det. men det finns ju nån slags starta-om-funktion på vissa program i tv:n så då bläddrade jag fram den att ha i bakgrunden när jag lagade mat. och nu står den vegetariska lasagnen (alltså @sodanismo, sen jag fick det receptet har jag inte lagat lasagne med kött en enda gång) i ugnen och jag sitter med fötterna på bordet och borde skriva hemtenta, men det gör jag inte. idag har jag öppnat ett tomt worddokument, skrivit rubrik och mitt namn i ett sidhuvud och sedan sparat det. det är allt. sen har jag i och för sig läst i böcker och gjort anteckningar idag också, men längre än så på själva tentan har jag alltså inte kommit och det står helt still och jag känner att jag hatar ämnet för att det är så diffust, men jag hoppas det lossnar när jag väl börjar skriva. och än så länge är det rätt gott om tid.
mr S är och handlar, men innan satt vi i varsin soffa med varsin kursbok och pluggade och var tysta ibland och ibland kommenterade vi något vi läst och ibland sa vi något sånt där drygroligt som eventuellt bara vi skrattar åt. jag känner mig fullständigt nöjd med att ha det så. jag behöver inte resa och uppleva och hålla på så länge jag får sitta framför en brasa och läsa böcker och slänga käft med någon som är på min våglängd.
ja, sen kom N och barnbarnen förbi på en fika lite halvspontant sådär, det var kul men man blir ju helt slutkörd efteråt. och sen ringde min mamma och ville prata om julen, och det är ju som det är. hittills har det inte känts oöverstigligt jobbigt, men vi är ju inte på andra sidan än.
annars har helgen mest känts som en stor mensfestival. känns lite orättvist att först ha JÄVEL-pms i fjorton dagar och sedan JÄVEL-mens en hel helg. all inclusive med ligga-dubbelvikt-med-värmedyna-magkramper, huvudvärk från helvetet och jätteblödningar som får menskopp i största storleken att ha ungefär samma effekt som en fingerborg. ja, men nu är jag väl igenom det värsta och jag får väl trösta mig med att det i alla fall inte är så här varje månad.
nu väntar en rätt mastig jobbvecka, men jag har i alla fall tagit ledigt på fredag. sen går väl det mesta förhoppningsvis in i julledighets-tempo veckan därpå, men det kan man ju aldrig så noga veta. fackliga förhandlingar kommer i veckan, så efter det får vi väl se på vilket ben vi ska stå fortsättningsvis.