jo, men revisionen gick väl bra igår, i alla fall dom bitar som jag var inblandad i. sen är det väl egentligen mer intressant hur det ser ut på ledningsnivå, men där vet jag inte hur det gick. "vi vet inte" är väl den vanligaste uttalade meningen just nu, gällande ALLT. vi vet inte hur organisationen kommer att se ut nästa vecka eller nästa år. företaget ska delas och det ryktas om att en del - inte den jag tillhör, utan den andra - ska försättas i konkurs. men ingen vet. och det är så IN I HELVETE tröstlöst och träligt och motigt att ha det så här. vi försöker att muntra upp oss så gott det går, vi undviker att prata om jobbiga saker i fikarummet utan avhandlar de lätta frågorna, som till exempel om det är gott med ädelost till pepparkaka eller inte. men det är svårt. missnöjet och vantrivseln och uppgivenheten pyser fram överallt när man minst anar det. alla är så trötta på att ha det så här och känner att det måste hända något. och så händer det exakt ingenting, i alla fall inte som vi får veta.
men jaja. jag sköter mitt och försöker passa på att plugga lite när det är dötid. igår fick jag stanna kvar lite längre på grund av revisionen, sedan hem och städa lite, sedan iväg och hämta mr S vid bussen, sedan hem och städa färdigt, sedan iväg till grannbyn och storhandla och sedan hem och kraschlanda på soffan med ont i nacken, ont i huvudet, trött, trött, trött. vi kollade på "mon oncle", det var väl lagom nivå på underhållning, och sen gick vi och lade oss tidigt.
men idag är det i alla fall fredag. och i helgen ska vi fira födelsedagar, både mr S och hans lama kompis som då kommer till oss. jag hade väl hellre bara varit vi, men det här har tydligen blivit någon slags tradition. jaja. jag lagar väl lite god mat och så dricker vi lite vin och sen kan väl dom väl spela tv-spel och jag kan göra något annat. eller så kollar vi på någon film, det blir nog bra med den saken.