Balans och lycka

När man mår dåligt bir det mycket fokus på vad i livet som gör att man mår bra. Ord som "balans" och "lycka" är centrala ord.

Och just nu tänker jag mycket i termer - Vad är balans? - Vad är egentligen lycka?
Jag är nämligen inte så säker på att jag vet. Nu menar jag inte att jag aldrig någonsin har haft balans i mitt liv. Eller att jag aldrig varit lycklig. Jag tror bara inte att det har skett samtidigt.

Jag tror nämligen att när mitt liv har balans upplever jag det som ganska tråkigt och händelselöst. För i balans ingår mycket vila och återhämtning. Och jag tror inte att det är något som jag förknippar med lycka.
Mina lyckliga dagar är ganska hektiska, intensiva fyllda med händelser som går i ett.
Jag tror att jag förknippar lycka med tempo och puls.

Och det har väl funkat ganska okej tidigare. Man kör ett intensiv period och varvar med vila och stillhet. Och så har jag balanserat livet. Men det är ju inte nödvändigtvis det samma som att ha balans.

Nu är jag i en läge i livet då det inte går att hatta fram och tillbaka. Behovet av balans har blivit oerhört viktigt. Balans varje dag. Nu ska det springas en maraton och inte ett sprintlopp där jag sen kan ligga i soffan i några dagar och återhämta mig.
Så, vad är balans?
Både något som tar och ger energi, och återhämtning. Allt i lagom doser i ganska små intervaller.
Det ska finnas jag-tid, vi-tid, familje-tid, arbete och fritid.
Men det räcker inte. För det måste också finnas något som bryter av.

Allt i lagom balans.
Jag har ingen aning om hur det ser ut. Jag har ju aldrig varit speciellt balanserad. Det har aldrig varit min grej. Och som sagt, jag tror att jag uppfattar balans som rätt tråkigt.