ja, det är ju som det är med förkylning. men jag tror, peppar peppar, att det börjar vända nu. de här sitta-i-soffan-och-göra-ingenting-eftermiddagarna och -kvällarna har väl gjort någon nytta ändå.
annars stör jag mig på grejer på jobbet. som att det ska vara så jävla OMÖJLIGT för vissa att få in hur saker ska göras. om man tar emot en inleverans är det väl knappast raketforskning att stämma av mot fraktsedel och skriva ner vad det är man har tagit emot? och det är väl knappast avancerad matematik att ta nettopallvikt gånger antal pallar för att få en totalvikt på leveransen? vi går igenom detta VARTENDA JÄVLA ÅR när vi har uppstart. det finns skriftliga instruktioner. det finns en kompletterande lathund som en apa skulle kunna förstå. och ändå gör folk inte det de ska. så länge vanliga truckföraren är på plats funkar det väl ändå någorlunda. men så fort någon annan ska hjälpa till när han är sjuk eller ledig så blir det rena kaoset och så skyller de på att de inte "vet". jamen det är väl därför det finns rutiner och instruktioner och lathundar, och om man nu inte vet, kan man inte FRÅGA då, istället för att det blir fel varenda gång och så måste man gå där med pekpinnen och vara en tjatig bitch som aldrig är nöjd, typ. känns ju sådär.
igår fattade jag ett beslut angående en utbildning som jag skulle ha gått om några veckor, fredag till lördag med övernattning. en ledarskapsutbildning som har med mina hundkurser att göra och som nog är jätteintressant och nyttig i största allmänhet. jag gick steg ett i våras och tanken var att jag skulle gå steg två och tre nu i höst, men nu bestämde jag mig för att det faktiskt får vänta till våren istället. så vips blev det lite mer luft i schemat, och då passade jag på att boka in besök av mina föräldrar och svärmor på en och samma gång. inte för att jag vill, utan mer för att jag känner att jag måste och så kan jag stryka åtminstone en grej från dåligt-samvete-listan. min mamma tjatar ju jämt om att de vill komma och hälsa på, men jag har ju faktiskt inte haft tid. och svärmor tjatar jämt om att det skulle vara så roligt om vi kunde träffas, men jag har ju inte haft tid med det heller. eller: tid kan man ju ta sig. men det ligger inte jättehögt upp på min priolista om man säger så. men nu får det bli av och sen är det gjort.
mailade min chef angående en jobbgrej som jag har varit lite inblandad i och som faktiskt är extremt viktig. det är dock lite oklart vem som äger huvudärendet, alltså är det ingen som drar i det och alltså händer det inget heller fastän tiden går och det börjar bli bråttom. nu började jag dra i det bara för att det irriterade mig att ingen annan gjorde det, och sen började det helt plötsligt hända saker. man kan ju alltid hoppas på lite pluspoäng, fast det är väl tveksamt, min inblandning tydliggör väl mest att ingen av de som har huvudansvaret har agerat som de borde, så jag blir kanske the bad guy istället.
ja. nu ska jag väl jobba vidare med mitt. och sen hem och distanskursplugga och förhoppningsvis vila mig i form.