...och jag är trött, what else is new? igår var jag hos kiropraktorn och fick nålar i ryggen samt order om att stärka upp området mellan skulderbladen. så jag inledde dagen med 15 armhävningar framför skrivbordet. det tar hundra år att logga in på jobbdatorn och starta alla program jag använder, och under tiden brukar jag spela ruzzle men jag kanske ska börja med att göra lite armhävningar istället för att utnyttja dötiden till något vettigt. win-win liksom.
igår körde jag till det där mötet med rasklubben och var på ett uruselt humör. jag HATAR att komma hem och i princip bara vända i dörren, till och med när det är roliga saker. jag vill komma hem, slänga ifrån mig jobbgrejer och bilnycklar, hämta posten och gå ut med hundarna i lugn och ro. SEN kan jag göra något annat, vad som helst, men det här att komma hem, mixa en smoothie och dricka den på stående fot med bilnycklarna i handen, rafsa ihop lite papper och sedan svepa iväg igen, det är inte kul. nu har ju mr S semester så det går ju ingen nöd på hundarna. men på mig! så jag var sur och tänkte all världens elaka tankar om rasklubben i allmänhet och folket i den inre kretsen där i synnerhet. och så kom jag dit och helt plötsligt var alla i tid så att mötet kunde börja på utsatt tid, det fanns en agenda som alla höll sig till och det var överlag inte speciellt mycket kackel. och det utan att jag ens behövde säga något, så antingen är folk tankeläsare eller så är det fler än jag som tyckte att förra mötet ballade ur lite väl mycket. hur som helst blev det ett riktigt trevligt möte och då fick jag lite dåligt samvete för alla elaka tankar jag tänkt på vägen dit. det ÄR ju faktiskt ett trevligt gäng, de flesta, om än med lite dålig mötesdisciplin. fast det förändrar ingenting så, jag tänker fortfarande gå ur styrelsen när min mandatperiod är slut.
sen underlättade det väl lite att jag slingrat mig ur den där sista dagen på lägret, för eftersom mötet för en gångs skull var lite strukturerat så blev allting avhandlat i kronologisk ordning dag för dag, vilket innebar att sista punkten inte berörde mig alls. så då kunde jag sticka när det andra avhandlats och kom därför hem i dräglig tid och hann umgås lite med mr S innan det var läggdags. så överlag blev det en bättre dag än förväntat och det är ju inte så dumt.
jag måste väl ta något om A också känner jag. när man kommer till jobbet är det väl brukligt att man småpratar lite, frågar hur läget är eller om allt är bra eller sådär, åtminstone gör vi andra det. men A:s variant av det är, när hon varit och bytt om, att gå in på mitt rum och ställa sig och bara glo på mig när jag sitter och jobbar, tills jag lyfter blicken från det jag håller på med och säger "hur är läget" eller något annat till henne. jag vet inte (jag är ju ingen direkt mästare på socialt spel) om det här att hon inte säger något är för att hon inte vill störa eller avbryta, men då kan jag ju upplysa om att det är tio gånger mer störande med någon som bara står och illglor på en än om hon hade frågat hur jag mådde i förbifarten även om jag hade haft häcken full. jamen GÖR folk så? eller är det bara här? hon? jag har provat att vänta ut henne bara för att se vad som händer, men jag blir så jävla psykad och stressad av det där själv att jag håller på att krypa ur skinnet. och mest blir jag så trött och hatar när vuxna inte kan uppföra sig som folk. jag menar inte att alla måste vara stöpta i samma mall, men det här när folk inte kan känna av att det inte är LÄGE? gud vad tröttsamt det är.
idag har jag inga direkta planer. ska eventuellt åka till brukshundklubben och träna lite ikväll, men jag har inte bestämt mig riktigt än och så ska mr S åka och lämna sin bil på verkstan i en av grannbyarna och måste ha skjuts därifrån så det ska passa med det också. men jaja, det löser sig. nu får jag väl jobba lite känner jag.