igår när jag skulle köra hem efter att ha tränat med valpen så hade min bil fastnat i leran och kom inte loss. jag fick be om hjälp, och jag fick hjälp, sex-sju personer avbröt direkt allt vad de höll på med och kom och högg i. så ja, allting löste sig. ändå känner jag mig (JA! fortfarande!) urdum. för att jag inte klarade mig själv, för att jag var tvungen att be om hjälp. och sen kände jag mig sådär oproportionerligt tacksam så att jag nästan ville börja gråta efteråt, för att folk är så snä-ä-ä-lla. för att de faktiskt hjälpte mig när jag bad om hjälp. och det är så jävla patetiskt, att jag liksom alltid, fortfarande, tror att jag minsann inte är värd att få någon hjälp, att jag alltid måste klara mig på egen hand och att jag liksom måste skylla mig själv exakt hela tiden.
"vadå, om det var någon annan som hade behövt hjälp så hade väl du hjälpt dom?", sa mr S, och det hade jag ju såklart. men det är inte samma sak. jag vill ju liksom inte tänka att jag skulle vara så präglad av min uppväxt, för där var det alltid så. man fick klara sig själv och gjorde man inte det så fick man fan i mig skylla sig själv. själv var liksom själva ledordet och ibland vill jag gråta när jag hör om folks barndomsvänner och kompisgäng där man liksom GILLAR OCH TAR HAND OM VARANDRA, för så var det verkligen inte när jag växte upp, där var mer konkurrens och djungelns lag och om man råkade ut för något så stod man lik förbannat ensam, det var ingen som backade upp när man fick problem utan man fick, ja, skylla sig själv helt enkelt.
och jag vill ju gärna tro att allt det där hände för så längesen och ligger bakom mig, dött och begravet och att jag skulle ha UTVECKLATS och liksom kommit från det där tänket vid det här laget. men uppenbarligen inte speciellt långt.
vad jag vill: kunna be om hjälp, ta emot hjälp, tacka för hjälpen, lägga händelsen i arkivet och sen är det bra.
hur det är: jag känner mig som jordens största idiot som inte kan eller fattar någonting. kära bullen, är detta normalt?
med vänlig hälsning
tjejen i filmen som inte skrev brevet.