inget är nytt under solen. eller: vilken sol, här har det regnat exakt hela dagen. jag känner mig, som vanligt verkar det som, trött och håglös. jag tror att min kollega S har varit på en anställningsintervju i smyg, för hon kom med en sån konstig bortförklaring och svarade undvikande när jag frågade var hon hade varit i förmiddags. ja, det är väl inte så konstigt att man inte ser någon framtid på det här jobbet, och S har bara varit här i tre år och lär väl inte ha några bestående minnesbilder av hur det var på den gamla goda tiden. tråkigt är det i alla fall, om hon skulle sluta. vi klickar väl kanske inte hundraprocentigt, men förhållandevis bra i alla fall, och hon är genuint snäll. jaja, det är väl ingen mening med att måla upp fan på väggen förrän det blir aktuellt.
jag känner mig så trött på allt just nu. min krånglande disk, som varit på bättringsvägen ett långt tag, har blivit sämre igen, helt plötsligt är det som det var för...ett halvår sen kanske, innan jag började gå på nålbehandling hos min nya kiropraktor. det vill säga ett knivhugg i ländryggen i vissa lägen. när jag reser mig, när jag vrider mig på ett speciellt sätt. har varit så i några veckor nu och jag kan inte minnas att jag gjort något speciellt som skulle kunna ha orsakat det. så jävla tröttsamt med den här kroppen som aldrig är med på banan. imorgon ska jag till kiropraktorn, men förväntar mig inga underverk. det är som att det inte FÅR vara helt bra, skulle det nu vara så att det finns en liten liten mikroskopisk ljusning i situationen med L så nog fan är det väl något annat som går åt helvete istället. JAG ORKAR INTE.
och det känns som en evighet tills det är helg. och det känns som att jag skulle vilja stänga in mig någonstans och sova flera dygn. slippa jobba, slippa prata i telefon, pausa från det här livet ett tag.