En liten uppdatering

Och livet fortsätter.
Jag tror att jag tänker ut en text hit dagligen. Jag säger att jag tror, för jag vet inte säkert. Men oavsett, det är många texter som inte skrivs här. Och inte kan jag ta mig tiden att skriva ner någon nu. För nu kommer jag så klart inte ihåg någon. Hahahaha!

På hela taget tror jag guldfisken är ganska lycklig. "Har jag vart här förut? Har jag vart här förut?"
Och det är jag. En guldfisk och rätt lycklig.

För inte kommer jag ihåg natten till lördagen då jag inte sov en blund utan tokkrisade över att jag och Sambon kanske inte längre attraheras av varandra.
Inte heller kommer jag ihåg hur halva lördagen försvann när jag uttryckte denna krisande tanke och Sambon blev både sårad och arg.
För vi kom ju vidare från det där. Och här går jag med kroppen full av lust. Lust i största allmänhet. Lust till min man i synnerlighet.
Och jag minns inte riktigt tårarna och rädslan.
Vem vet vad morgondagen bjuder på?

Men... nu när jag ändå fick någon form av minne av lördagen så var det rätt jobbigt. Jisses som jag freakade. För varför bry sig om att prata med sin sambon FÖRE jag får en total härdsmälta. Eller tja... varför berätta för honom att månaders av sjukskrivning har fått kroppen att vakna och nu helt plötsligt börjar den bli kåt. Va? Glömde jag berätta det för honom? Oups. Nåja. Jag krisade i alla fall fullt ut. Målade upp bilden av oss som ett sånt där platoniskt par som visserligen älskade varandra men inte var sugna på den andre.
Jag plockade upp massa gamla minnen från vad gamla vänner har sagt om någon helt annan. För jo, GAMLA minnen har jag gott om. Och i lördag visste de inga gränser. Jag mindes en jävla massa skit som inte hade något om helst med mig att göra. Och verkligen ingenting med min sambo. Men det hindrade inte mig att dra likamedstecken emellan det gamla och det här och nu. Mohahahaha!!!

Ja. Så gör jag. Varför inte? Varför vara så jävla avvägd när man kan rasa samman istället?