Ska försöka

plita ned lite här hur dagarna ser ut. Annars kommer allt bara försvinna i något obestämbart tidsperspektiv.

Igår anmälde jag mig på AF och jag har redan fått mail om jobb jag borde söka. Och aktivitetslistor som skall skickas in och, och, och. Fick faktiskt lite panik där ett tag. Surfade genast in på platsbanken och tänkte att jag måste nog försöka söka lite jobb. Men jag stängde ned sidan efter en stund och försökte andas istället.

Det är lite kluvet detta. Jag behöver tid. Tid att samla mina krafter. Samtidigt känner jag något obestämbart krav att jag måste ju prestera något. Inte gå här och tro att man ska leva på bidrag som en annan slöfock. Idag har det varit lite svårare att andas. Kommer på mig själv att dra efter andan precis som jag gått och hållit den ett tag. Jobbigt.

Har i alla fall tagit en långpromenad med vovven och jag vet att det gör nytta. Tyvärr fick jag inte gå själv i skogen utan bakom mig på lagom avstånd gick ett par med sina hundar. Kände mig nästan jagad och blev irriterad att jag inte fick vara där ensam. Jag ville ju ha en stund själv, där i skogen. Knäppt, skogen är ju knappast min enskilda plats.

I eftermiddag har jag bestämt att vi ska ut och spåra med en kompis, men vet i sjutton om jag orkar faktiskt.