jaha, så klev vi in genom dörrarna till psykiatriska mottagningen, jag och L. och det såg ut ungefär som jag mindes det från min förra kontakt med psykiatrin, på 80-talet, när min syster låg inlagd för sin anorexia. smutsgult tegel, murriga färger och ful konst. fast det var en helt annan psykiatrisk klinik i en helt annan stad, men det spelar tydligen ingen roll, det såg ändå likadant ut.
så fick vi träffa terapeuten, eller vad hon nu hade för titel, hon sa det men det föll bort lika snabbt igen (the new me, tydligen). och L fick berätta och jag fick berätta lite och det är ju klart att så här första gången blir det väldigt mycket kringsnack för att skapa sig en bild. och L kan vara så otroligt omständlig när han ska förklara någonting så det tog ju evigheter. men sedan blev det action. kbt-behandling, start omedelbart, tre tider bokades in varav två den här veckan med start redan imorgon. och så tyckte hon att L skulle träffa en läkare och diskutera eventuell medicinering, så det skulle hon dra inför kollegiet imorgon och styra upp.
så skönt. min fasa var ju att vi skulle komma dit och prata lite och sen få en ny tid om typ åtta veckor, eller helt enkelt placeras i en ny kö. men nu är det uppstyrt och han är inne i systemet och allt står och faller inte bara med mig just nu. försökte också förklara lite för L att det är jobbigt för mig att alltid behöva ha koll på telefonen, men av rädsla för att han istället ska ta det som att han inte får ringa när han mår dåligt så fick jag linda in det så mycket att jag faktiskt inte tror att någonting gick fram. men men. jag hoppas att detta blir början på något nytt och bättre.
idag är jag ledig. L hade tid klockan 10, besöket tog väl någon timme och sedan hjälpte jag honom att fylla i lite blanketter som han ska ha med sig imorgon, och så var vi på maxi och handlade. min tanke var att jag skulle hinna med både det ena och det andra nu i eftermiddag, lägga spår till hundarna, åka till brukshundklubben och träna lite lydnad och ta vårens första cykeltur. men jag orkar inte, är helt orimligt slutkörd efter detta möte, och dessutom har jag huvudvärk och har lite ont i halsen på ett oroväckande sätt, som mycket väl skulle kunna utvecklas till en praktförkylning. nejnejnej, jag FÅR. INTE. BLI. SJUK. NU.
i alla fall. jag struntade i mina planer, åkte hem, tände i kaminen och micrade en matlåda med hemgjord fiskgratäng. nu tänker jag väl mig att det kan vara tillåtet att bara sitta här i fåtöljen och andas resten av dagen?