Sitter i soffan. TV'n står på. SVT visar ett gammalt avsnitt "Columbo" Åh, jag älskade den serien när jag var yngre. Den var väl gammal redan då kan jag tänka mig.
Bredvid mig i soffan har jag mina barn. Tusse sitter med en iPad och tittar på YouTube. Några tecknade gubbar hon hittat när hon YouTube-surfat. Hon är inte tre år fyllda, men helt superb på att YouTube-surfa.
På andra sidan om mig sitter Grodan. Han YouTube-surfar också. Just nu ä det PSY och han försöker lära sig orden han sjunger.
Det råder ett lugn över hela situationen. Alla är koncentrerade på sitt.
Tusse har 38 graders feber och ont i halsen. Men inget som märks.
Att sitta så här och padda är något som är något vi tog hem från Kap Verde. De får inte padda speciellt mycket hemma. Men på Kap Verde hade vi ett hål att fylla från det att solen gick bakom trätopparna och det blev lite kyligt tills dess att vi gick för drink-före-middagen. Och eftersom barnen hade svårt att hålla sig vakna så behövde de göra något. Så vi hade padda-stund.
Hemma är det inte padda-stund varje dag. Men så här på fredagen känns det ganska mysigt. De ska få lite popcorn innan maten. Också en sak från Kap Verde. Drink före maten innebar lite fotbollsspel och popcorn för ungarna.
Äh. Jag får inte ihop den här texten. Det blir för många avbrott.
Jag hade säkert någon plan med texten, men den är borta nu.
Trevlig helg.
Att läsa dina texter är lite att slungas tio år bakåt, när jag var i den där barnåldern. Mysigt. :)
2015-01-30 16:42:58
Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte