Idag var det då dags för skolstart. Jag följde med T första timmen. Satt utanför och pratade med hennes klassföreståndare medan klassen hade historia med en annan lärare i klassrummet. Jag och läraren kom fram till att vi sjungit i samma kör under 90-talet. Jag har varit hemma hos henne en gång på stämrep, de har lätt ett av stans 10 snajsigaste hus.
T verkar i alla fall bli väl omhändertagen. Den typen av stöd hon har fått hitintills, matte i mindre grupp och individuell lästräning, verkar kunna erbjudas på nya skolan också. Vid första rasten, kom T ut och var lite förvirrad. Nya klassen verkar ha kommit väldigt mycket längre i historian än vad T gjort, så nu ska vi lite snabbt läsa in renässansen hemma och förbereda för Gustav Vasa. Nästan så att jag ser fram emot det som kvällslektyr.
När jag en stund senare kikade in i klassrummet för att säga hej då, hade två tjejer kommit fram till T och börjat prata. Så hade det sen fortsatt hela dagen och efter skolans slut åkte T och en tjej in till stan och fikade lite mellan bussbytena. Det finns dessutom fler barn från vår förort i klassen, en bor till och med på vår gata, så det finns bussällskap att få.
Jag vet att det nog är lite smekmånad och att det säkerligen kommer bakslag men just nu känns det så OERHÖRT skönt att hon är nöjd med skolbytet och att hon har haft en bra första dag. Roligaste lektionen var förstås musiken. Och det ska hon ha i morgon igen. Och varje dag nästa vecka, och veckan därpå och resten av terminen, för det är ju finessen med musikklass.
Jag är så lättad. Jag hade nog inte insett hur nervös jag har varit för detta.