idag är det fem år sedan vi satt på banken och skrev på lånepappren för vårt hus och "fick nycklarna", fast dom hade vi faktiskt redan fått eftersom huset stod tomt. just den dagen började det snöa och sedan följde den kallaste och snöigaste vintern på en herrans massa år. första månadens elräkning (innan vi hade fått installerat pelletsbrännaren på den gamla pannan och bara nödtorftigt värmde det dragiga huset med en skruttig elpatron plus en ännu skruttigare luftluftvärmepump) var inte att leka med. och då snålade vi ändå på värmen och frös hela tiden, för det här var även innan vi installerade våra kaminer.
hurra för fem år, skulle jag vilja skriva. fast jag är sur som ättika. för en skitsak skulle väl folk säga om de visste vad det handlade om och jag kan väl hålla med om att det är löjligt men jag tycker faktiskt att om någon annan uppenbart har gjort fel så ska jag fan inte behöva ta skit för det bara för att jag påpekar felet, speciellt inte när felets konsekvenser bara drabbar mig och ingen annan. då hade jag kanske förväntat mig ett "oj, jag gjorde fel, det var inte meningen" men istället blev jag avsnäst och avspisad som helt dum i huvudet, eftersom denna person var stressad och på dåligt humör pga sin ovana att skjuta upp tråkiga måstesaker till absolut sista sekunden, och så råkade det sammanfalla med att tidigare nämnda fel uppdagades.