alltså ja. jag fattar ju att det inte är någon sinekur att vara arbetslös, att tampas med arbetsförmedling och a-kassa och oförstående människors "det finns jobb bara man vill"-attityd, att det är knäckande för självförtroendet/självkänslan att söka exakt vartenda jobb som man kan söka vecka ut och vecka in och så inte ens bli kallad till intervju, att det kan kännas hopplöst och vilset och, tja, skitjobbigt.
MEN DET ÄR INTE MITT FEL. ta för fan inte ut det på mig och ha sedan mage att påstå att allting började med att "jag kom hem från jobbet och var irriterad" FÖR DET VAR JAG INTE. plus: har någon vid något tillfälle bett om ursäkt för en grej och man har godtagit den ursäkten är det FAN INTE OKEJ att dra upp den grejen igen och liksom kasta in i debatten som ytterligare ett bevis på att hela världen är emot en.
trött. stressad. DET SKULLE VARA SÅ SKÖNT ATT KOMMA HEM IGÅR, men så blev det inte, det känns ibland som att somliga aktivt går omkring och letar upp saker att reta sig på, lägger energi på att märka ord och så vidare. och ja, jag förstår att ovanstående har det jobbigt, men det är fan inte så jävla roligt att behöva tassa på tå hela tiden heller för att ovanstående inte ska ta illa upp. nu ÄR det inte så hela tiden, men känslan finns just nu, förstärkt av pms-hormoner förstås. jättebra. men jag var inte irriterad när jag kom hem, det enda jag föreslog var, när vi diskuterade ett renoveringsprojekt hemma, att vi kunde kolla vad det skulle kosta att ta in en firma som gjorde ett jobb, och så tolkade han det som att jag inte trodde att han var kapabel till detta jobb och i förlängningen alltså helt värdelös. ja, jo, det är ju liksom så typiskt mig att gå omkring och trycka ner folk till höger och vänster. och sen råkade jag uttrycka att "vi kan väl suga lite på den karamellen" med andemeningen att vi skulle kunna fundera på saken, men då tyckte han att jag lät spydig, för enligt honom är det INGEN som använder det uttrycket annat än ironiskt. mm. ja. lika vilsamt att komma hem till som att ta en söndagspromenad i ett minfält.
har enormt mycket att göra och ingen tid alls. han som skulle hjälpa mig med personalaktiviteten på jobbet har inte dykt upp. jamen det här blir väl en kul dag? och sen ska jag göra en massa grejer hela helgen och sen är det måndag igen och tjo vad det här blir livat. not.