och dagarna går. idag ska jag på återbesök hos min nya sjukgymnast. och, PEPPAR PEPPAR, fan vet om den inte börjar bli bättre nu, denna eländiga disk som har bråkat och krånglat och gjort högra delen av ländryggen stel och öm sedan...januari någon gång? nu händer det till och med att jag kan resa mig från sittande utan att det där knivhugget, som hittills kommit som ett brev på posten i vissa lägen, kommer alls, och det känns jättekonstigt. ovant. i måndags högg jag ved och igår kändes det värre än på länge, men idag har det liksom gått tillbaks till det läge som det var innan. det vill säga bättre. inte bra men definitivt bättre.
inga mirakelkurer, för såna finns väl inte, utan vanlig hederlig sjukgymnastik med bålstärkande övningar. min generella bålstyrka var det i och för sig inte alls något fel på, men på vissa punkter behövdes det lite extra stöttning för att kompensera för den "extrema överrörlighet" som jag tydligen har. jaja, skit samma vad det beror på, bara det går att göra något åt. och det gör det ju tydligen, eftersom jag är bättre nu. inte bra, men bättre. hurra.