Det finns en älg som visat sig här på landet ett par gånger, på mycket nära håll. Det är inte säkert att det är samma älg förresten, men jag tycker den beter sig likadant. I natt när jag skulle ner till dasset stod den framför mej igen. Håret reste sig på hela kroppen för den stod i dimman från ängen och så lättade dimman och den stod där och glodde några meter från mej. Länge, stirrade vi och jag vågade inte gå fram till dasset utan gick tillbaka till stugan. Hämtade sambon och sen tittade vi länge, och tillslut gick den iväg mot soluppgången. Ren och skär magi!
Midsommarafton var nedbantad till det absolut viktigaste. Vänner. Jag gillar sill och nubbe och allt det andra, absolut. Men ingen var på hugget för traditioner i år så det blev många timmars snack och grill och vin, och jag känner mej blessed med goda, sköna vänner. Barnen lekte i nästan 12 timmar utan uppehåll. Framåt kvällen smög de och var uppspelta för det att springa ute i skogen, på ängen, vara i gäststugan själva. Svarta under fötterna och rufsiga i håret somnade de vid midnatt, helt lek-utmattade. Och vi andra pratade vidare. Basic är det bästa.