har helt kommit av mig..

Saker har hänt. Jag börjar på nytt jobb om två veckor. Vi förlorade en budgivning, men är redo för nästa snart igen. Det är bara några saker kvar som ska ordna upp sig, sen får det bli sommar.

Jag känner lite vemod inför att sluta på mitt nuvarande jobb, trots att jag i princip bara trivs med kollegorna och inget annat - jag är så trött på hela organisationen och att inte tas tillvara på. Och nu när jag slutar växer missnöjet, ännu en person de förlorar. "En bra person" - för det är väl det som känns sorgligt med att byta jobb, att jag (precis som förra gången jag bytte arbetsplats) först nu får höra vilket bra jobb jag hagjort och får den klapp på axeln jag önskat (och behövt) långt tidigare.