tröttheten idag är väldig, massiv och i det närmaste ogenomtränglig. inte blev det bättre av att jag möttes av ett jobbmail där det framgår att jag har missat en grej. FAN. jag hatar att missa grejer. visserligen var det någon annan som hade gjort ett mycket större fel först, men jag borde ha upptäckt det och det gjorde jag alltså inte. blir så sur på mig själv och kan inte riktigt släppa det heller, det ligger liksom och gnager.
annars var jag på möte i rasklubben igår och det kändes bra och positivt. det har precis varit årsmöte och det känns som att en ny era har börjat där gamla härskarteknikgubbar försvinner och det kommer in nytt folk som inte nödvändigtvis tycker att det måste vara som det har varit i hundra år bara för att. så det blev ett långt och pratigt men roligt möte och jag var ganska speedad när jag kom hem, kunde inte varva ner och sova. så idag är jag TRÖTT. jag behöver kanske inte 8 timmars sömn varje natt (men helst!), men 4 är definitivt för lite även om jag vet att jag fixar det, eller tar mig igenom dagen i alla fall.
igår skulle jag ju till medicinmannen efter jobbet, men han ringde och bokade om till idag på förmiddagen istället, vilket känns lite bökigt men det får ju gå. sen ska jag till biblioteket och hämta en bok som jag har reserverat och jag har lite ångest för att jag inte läser mer just nu, fast jag sitter ju åtminstone inte och slötittar på fördumningsprogram i tv. däremot får jag väl erkänna att jag hellre halar fram mobilen och kollar facebook, instagram eller spelar något spel än tar en bok och läser några sidor om jag råkar ha tio minuter över. det känns som att jag skulle vilja ändra lite på detta beteende.
resten av dagen bjuder på städning, känner mig extremt uttråkad av den händelsen redan nu men det tar ju faktiskt inte så lång tid och jag gillar ju sen när det är gjort. tanken var också att försöka ta mig till träningsstället och prova något nytt pass, men är jag så här trött så blir jag kanske hemma och tränar pilates med min VIDRIGA pilates-dvd istället. övningarna är okej, men de leds av en förfärlig plastig amerikansk kvinna som är dubbad till svenska av en person som har begåvats med en förfärligt käck och positiv röst som låter som om hon talar till förståndshandikappade och jag tänker ständigt att jag ska sätta ihop ett eget program med mina favoritövningar och lite schysst musik, hur svårt kan det vara egentligen? inte jättesvårt, men ändå blir det inte av så då får jag väl skylla mig själv och hålla tillgodo med den plastkärringen som står på en solig strand med sin prydlig lilla yogamatta och perfekta kropp och ler sitt bländvita leende, UÄÄÄH. jag brukar blunda, inte direkt för att slippa se utan mer för att fokusera på andningen, men hon är som fastbränd på näthinnan.