Vad är det med folk?

Jag fyllde år häromdagen och för en gångs skull tänkte jag passa på att fira lite. Ett utmärkt tillfälle att samla lite vänner och ha en trevlig kväll, helt enkelt. Jag skickade ut en inbjudan för någon vecka sedan och det var 10 personer som gladeligen tackade ja. Eftersom det är lite krångel att ta kollektivtrafiken dit jag bor bestämde jag mig för att vi skulle ses på ett lagom avslappnat ställe i stan för att äta gott och dricka några drinkar istället för att bjuda hem till mig.

Dagen innan hörde en av vännerna av sig och meddelade att hon drabbats av magsjuka och därför ville hon flagga för att hon nog inte hade möjlighet att komma. Inget konstigt med det i dessa sjuktider.

På förmiddagen samma dag fick jag ett SMS av en annan vän som tyvärr inte kunde komma för hans fru mådde inte bra och han var då tvungen att ta hand om sonen. Utan att gå in på detaljer kring hans relation till frun så kunde jag ganska enkelt konstatera att det snarare var så att han inte hade ansökt om tillstånd att gå ut den här fredagen och särskilt inte med mig.

Strax efter lunch tänkte jag stämma av med väninnan, som bor granne med mig, vilken buss hon hade tänkt ta in till stan. Jag hann inte mer än få iväg det där meddelandet förrän hon ringde upp och ursäktade sig att hon inte hört av sig innan, men hon var ju tvungen att jobba över så hon skulle inte vara hemma förrän 19 och då kunde hon inte vara på stället förrän 20 så hon valde att hoppa av. Alltså, jag tänkte kanske inte att vi skulle ha någon pensionärsträff så får min del hade det funkat utmärkt att dyka upp vid 20, men det ville hon alltså inte.

En timme innan vi skulle ses hör ytterligare en vän av sig och meddelar att vi kan börja äta utan henne. Hon kommer bara förbi senare på en snabb visit. Och en halvtimme innan får jag ett SMS från vännen som undrar var vi skulle ses och när. Han har missat detaljerna i min inbjudan och när jag förklarar läget så inser han att det är bättre vi ses en annan dag.

Det tappra gänget med tio glada födelsedagsfirare är alltså plötsligt kraftigt reducerat och restaurangägaren himlar nästan med ögonen när jag meddelar att vi blir nog bara hälften så många. Och ja, jag erkänner att jag blir besviken. Inte för att det är min födelsedag utan för att jag sett fram emot en trevlig kväll med goda vänner och för att jag tagit mig tiden att ordna ihop allt som folk uppenbarligen bara pissar på i sista sekund.

Nu fick jag en väldigt trevlig kväll till slut ändå och det dök upp lite spontana besökare efter middagen. Men, jag vet inte vad det är med folk? Antingen är det jag som borde se över vilka vänner jag umgås med. Eller så är folk i allmänhet bara så självupptagna nuförtiden. Vad säger panelen?