pain pt 2

.jag 2014-03-07 11:55 (inga kommentarer)
idag var jag hos en, kan inte säga vilken i ordningen, ny person som inriktar sig på led- och muskelsmärtor med förhoppning om att min kropp ska göra lite mer som jag vill och inte bara hålla på och straffa mig med skador och ledvärk och muskelvärk och allmän MISÄR mest hela tiden. just nu så har jag ju den där jävla låsningen i ländryggen som inte vill ge med sig. såna där låsningar får jag ju lite till och från, fast oftast i bröstryggen, det känns som nackspärr fast längre ner så att säga. bröstryggen kan jag oftast "behandla" på egen hand genom att trycka på det onda stället med något hårt, men ländryggen kommer jag inte riktigt åt på egen hand och nu börjar det bli riktigt jävla trist att det sticker som en kniv i vissa rörelser och det inte går över och inte ens blir lite bättre och jag börjar inbilla mig både ischias och diskbråck även om det inte strålar ut i benet och jag inte har känselbortfall heller.

"du kanske är överrörlig", sa den här nya medicinmannen när vi bara satt och pratade och jag skulle beskriva mina problem och symptom, och jag skrattade rakt ut, för är det något jag INTE är så är det rörlig, jag är ju stel som en planka, vig som ett kylskåp och ungefär lika böjlig som ett källsorteringssystem. innan jag började med pilates kunde jag inte ens nå längre ner än till knäna med händerna när jag böjde mig framåt. nu når jag till golvet, men det kräver fokus och koncentration och går inte på något sätt av sig själv. och när jag stretchar så behöver jag knappt göra någonting för att det ska kännas rejält, så "överrörlighet" är ju verkligen ingenting som borde vara förknippat med mig.

men då kan man tydligen vara överrörlig i leder och stel i muskler, vilket jag då tydligen var, och det var ju i så fall en jävla rövkombination om ni frågar mig. lose-lose liksom. men jag köper vilken förklaring som helst, bara den leder till något bättre. medicinmannen var optimistisk även om låsningen var "riktigt knepig" och inte gick att manipulera bort med en gång. men det fanns i alla fall inga tecken på vare sig ischias eller diskbråck, så nu väntar återbesök om tio dagar och så får jag inte göra några roterande rörelser i stil med dammsuga eller kratta löv. fast det gör jag ju ändå inte (mr S sköter dammsugningen och löven i vår trädgård tillhör daggmaskarna, resonerar vi), så det var ju ingen förändring, så jag började tjata om ÖVNINGAR som man kan göra, och visst fanns det ÖVNINGAR, men dom gör man inte under behandlingen utan sedan, förebyggande.

så att ja, så här är läget. och min arma ömma kropp som då har konstaterats har "väldigt stela muskler" har blivit dragen i och tryckt på och snudd på ihopvikt till ett litet paket och uppvecklad igen och nu känns det lite som att jag har fått stryk. och jag är svinstressad över jobbet för den här dagen har jag mest lullat omkring och petat i olika grejer och nästa vecka ska vi ha kickoff och att fixa alla praktiska detaljer ligger på mig och S och det är vi väl utmärkt lämpade för att göra, men så har man ju alla andra arbetsuppgifter också. öh. äh. suck. men snart är det helg.


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-10-20
Antal texter
1 752
Övrigt
Valspråk

det finns inget mörker. det finns bara brist på ljus.