MÄH!

ibland tror jag att jag också har aspergers syndrom, eller att det är mitt fel att L har det, jag vet inte. ibland får jag en bild av mig själv där jag är en sån där charmig och spontan figur som tar allting med en klackspark eller åtminstone med ro, men inte fan stämmer det. jag trivs ypperligt när det är ordning och reda och struktur och blir exakt som jag har planerat och tänkt mig och när något rubbar mina cirklar så blir jag...kanske inte sur, eller jo, ärligt, sur ibland även om jag inte visar det, men alltid jävligt STÖRD på något sätt.

som den här veckan då. planen var: löpträna idag, träna på träningsstället imorgon och massage på onsdag. men så känner jag att jag är inte hundra. jag är inte direkt förkyld, men jag är lite irriterad och slemmig i halsen och det trycker lite över bihålorna, det står liksom och väger och har så gjort i flera dagar nu. i morse kände jag mig rätt trött och lite hängig, men jag tänkte att äh, det går nog över när jag har varit igång ett tag, så jag packade med springsakerna för att kunna ta en runda direkt efter jobbet. men nu när jag har jobbat några timmar känner jag mig fortfarande rätt halvdassig och börjar tänka att jag kanske ska avvakta lite med springandet ändå. för en gång sprang jag när det stod sådär och vägde mellan att bli sjuk och inte bli det, och HELVETE vad dålig jag blev efteråt. och det är det ju inte riktigt värt känner jag.

men då känns det plötsligt JÄTTEJOBBIGT att behöva ändra sina planer. och tänk om jag fortfarande är lite halvdassig imorgon, hur gör jag DÅ? det som stör mig mest är alltså inte den uteblivna träningen utan att nu har jag ingen PLAN för den här veckan längre. när jag visualiserar min dag eller min vecka så ser jag den som ett slags schema, ungefär som det man hade i skolan och nu är det helt plötsligt lite KAOS och jag tycker inte riktigt om det. och den där charmiga flexibla jag-tar-det-som-det-kommer-personen som jag ibland tror att jag är gör ju inget direkt väsen av sig. men ja. jag får ju gilla läget. ska åka till biblioteket istället (nä, det var inte heller något spontant infall utan det var också planerat) och sen hem och vila mig i form. B-O-R-I-N-G.

PS: säg gärna att det var ett klokt beslut att strunta i träningen idag, för då kommer det genast att kännas...bättre. alltså jag är fan störd på riktigt, tror jag.