Jag tycker det är tråkigt när människor utförligt berättar vad de drömt om natten, och analyserar vad drömmarna kan betyda. Därför ska jag inte redovisa mina egna drömmar, men jag kan säga att de är starka och att känslan sitter kvar länge. Det är ändå ganska fantastiskt hur det undermedvetna ibland jobbar för den psykiska hälsan. När man i drömmen känner sig älskad, sätter upp tydliga gränser, är den man vill vara - och det faktiskt känns så dagen efter. I drömmarna har jag mycket kraft och jag är tacksam, mot vad det nu är, som hjälper mej att inte bara racka ner på mej själv. Ofta försöker jag intala mej själv att det jag gör duger, men så haltar självkänslan efter. Mentalt förstår jag, men inte med magen. Just nu är magen med och det är galet skönt.
I helgen väntar jobb, men idag är jag ledig och ska lägga en stund på att läsa och en stund på att leta nya jobb. Simma och har lovat lilla barnet bygga ett parkeringshus till småbilarna. Livet, livet.