Det där jobbandet

parva 2014-01-09 13:38 (2 kommentarer)
Kollegan justerade några listor i bokningssystemet och sa "Jag sätter datum till 2016, då kommer ju ingen av oss att vara kvar här".

Och nä, kanske inte. Inte för att någon av oss har någon aning om var vi kommer att befinna oss då, men tankarna har ju börjat röra sig i mig. Fast det är stort. Jag jobbar ju med det som jag har drömt om. Eller ja, min titel är den som jag drömt om, men arbetsuppgifterna kanske inte riktigt är exakt de jag vill ha. Fast de är rätt bekväma, trygga liksom. Det krävs bara lagom stora dåd för att jag ska göra ett bra jobb och prestationsångesten håller sig på rätt lagom nivå.

Men vad jag vill göra sen? Jag vet inte. Bli egen? Det har jag aldrig velat tidigare, det har alltid skrämt mig. Men nu på sistone har det börjat locka. Om jag kunde få slippa jaga folk, sälja in mig själv för det avskyr jag. Men inom vad? Mitt nuvarande yrke? Ja, kanske. Eller något helt annat. Jag har t.ex. blivit antagen till en kurs i kinesisk medicin. Fast jag velar. Jag tycker att det är ett fantastiskt roligt och intressant ämne, men när tvånget att plugga på helgerna kommer, hur går det då?

Jag tror på att låta tankarna mogna, ligga till sig lite. Får se hur det går.

eeee

Tänker också de där tankarna men har gjort det i så många år. Att "jaja om två år är jag ju i alla fall inte kvar här" men... det är jag. Men vad gör man då? När är det för sent? Och ska man göra något helt annat eller bara något liknande någon annanstans? Nu har jag docks lyckats byta arbetsuppgifter fast utan att flytta mig fysiskt och det är väl alltid nåt...

2014-01-09 16:54:56

parva

@eeee: Jag försöker tänka att det aldrig är för sent (jag är ju dessutom äldre än dig tror jag :)). Men det är svårt ändå, att inte stressa upp sig, såklart.

2014-01-09 19:31:33


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2013-10-20
Antal texter
47
Övrigt
Valspråk