En riktig bra helg.
Julshopping med Sambon i lördags. Vi fick en hel del annat än julklappar köpt också. Det var skönt att få gå runt och handla tillsammans i lugn och ro. Inte mycket folk var det heller där vi var. Inte för att det skulle ha stört oss. Vi är inte så känsliga på sånt, bara vi har tid själva. Vi är paret som kan gå på IKEA en lönehelg och komma därifrån utan att ha köpt något. Nåja... det kanske ska tilläggas att sånt gjorde vi innan vi fick barn. Nu tar vi oss inte tid för såna lekar.
Idag behövde Sambon jobba och farmor och farfar tog Grodan till Etnografiska. Jag och Tusse ägnade hela förmiddagen åt att sitta i soffan och bara gulla. Jisses, den ugnen kan gulla hur mycket som helst när andan faller på. Och idag var sån dag. På eftermiddagen fick jag frispel. Jag ringde upp en vän på andra sidan stan och bestämde fikaträff hemma hos henne. Packade in Tusse i bilen, plockade upp Grodan utanför Kungen och sen drog vi.
Vi hade mycket på agendan hemma idag. Speciellt eftersom Grodan ska skickas iväg på jullov imorgon. Men jag orkade inte vara fast en dag hemma. Så jag sket i allt ihop och åkte och fikade. Vi kom hem lagom till middag och sen blev det en fullspäckad kväll med att klä granen, öppna kalendrar, fira 3e advent. Det var vad som hanns med innan ungarna skulle nattas.
Nu på kvällen har det packats. Vi glömde tvätta kläder, så nu går tvättmaskinen på snabbprogrammen så Grodan har rena kläder när han ska åka imorgon.
Grodan ska på jullov hos mormor och morfar på landet. Hans hosta gör att han inte klarar att gå på dagis. När han springer, hoppar och anstränger sig blir hostattackerna så långa att han inte får luft. Jag och Sambon kan inte VAB sista veckan innan jul. Det går bara inte. Sambon jobbar helg för att de har så mycket att göra. Jobbar över varenda dag så här i julrushen. Och jag har ju fan i mig knappt jobbat på 1½ månad och nästa vecka är sista veckan på mitt gamla jobb. Och det måste bara avslutas. Så antingen jobbar jag nästa vecka, eller så kan jag glömma min fina semester mellan jul och trettonhelgen.
Så mamma föreslog att de skulle ta med sig honom till landet. Så får det bli. Vi kommer sakna honom. Han kommer leva som en kung.
Hej så länge.
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte