igår kväll kunde jag inte sova. normalt sett är jag kvällströttast i världen, och mina sömnproblem har väldigt lite med själva insomningen på kvällen att göra. men igår var det som förgjort. jag hade bara legat på soffan och slötittat på tv, slöläst bok, slöspelat ruzzle på telefonen hela kvällen, så direkt överstimulerad var jag väl ändå inte. men hjärnan snurrade på högvarv kring ingenting speciellt, det gick bara inte att komma till ro. och i morse vaknade jag innan klockan ringde och det var som om natten bara varit en slarvig parentes kring en speedad tur på tanke-autobahn. vet inte varför för just nu har jag inte speciellt mycket, men förhoppningsvis var det bara något tillfälligt.
idag ska jag städa ur mina skrivbordslådor hemma. det låter lite dramatiskt, men det är det inte. det handlar mer om att mina skrivbordslådor till 99 % (känns det som) är fyllda med grejer som jag inte använder men som jag av någon anledning ändå inte har gjort mig av med. jag är normalt inte den som har svårt att kasta saker och har utan att blinka slängt både buntar med gamla kärleksbrev och fotoalbum (och aldrig ångrat mig det minsta efteråt), så det ska verkligen inte vara några problem att tömma de här lådorna, jag riktigt längtar nu.
jag har även slutfört en utrensning på jobbet idag, det känns så befriande. bit för bit har jag jobbat mig fram till detta triumfens ögonblick och det har inte varit lätt. jag är ansvarig för vår kemikalieförteckning, men det har även funnits gubbar som tyckt att det är väl skit samma för de ska bara ha en burk färg eller något smörjfett eller något nytt fantastiskt rengöringsmedel som någon försäljare prackat på dom och de tänker minsann inte fråga någon om lov för det har de aldrig gjort. så varenda gång jag har inventerat så har det dykt upp minst tjugo nya grejer som inte har funnits med på listan, och så har jag blivit någon jävla MILJÖPOLIS (vilket inte alls hör till mina arbetsuppgifter) och det har väl varit sådär kul, kan jag väl tycka. jag har mötts av en bergvägg av oförstående gubbar som tyckt att det jag försökt genomföra med varit så. jävla. löjligt, och som spelat (tror jag, för är det på riktigt borde de inte få gå lösa) dumma och oförstående när man för säkert hundrade gången förklarar varför man måste ha en kemikalieförteckning, varför det finns en inköpsrutin, vad den innebär och vad som kan hända om man inte uppfyller kraven. de nickar och säger okej och sen gör de som de känner för i alla fall. TRÖTTSAMT är väl bara förnamnet.
men bit för bit har jag hackat loss bitar från detta berg, och nu ska väl detta arbete förhoppningsvis också börja bära frukt. nu är det inte längre tillåtet för vem som helst att åka iväg och köpa vad som helst hur som helst "som det var förr", och då är väl vissa gubbar sura för det, men jag är nöjd. och min chef är ännu nöjdare, för om jag är kontrollfreak så är han kontrollfreak gånger hundra och eftersom vår verksamhet är föremål för en hel del revisioner och tillsyn från olika myndigheter så duger det liksom inte att ha en massa byttor och spannar med gammalt grums från 50-talet stående i hörnorna. från att ha haft en rörig, ofullständig och ständigt inaktuell förteckning över närmare hundratalet produkter som används, eller rättare sagt har funnits, i vår verksamhet så är det nu nedskalat till en snygg och prydlig och ÖVERSKÅDLIG lista med cirka trettio produkter. EN sorts smörjfett istället för tio olika. ETT rengöringsmedel från EN leverantör, och så vidare. ALLT förvaras i ETT förråd istället för utspritt lite här och lite där det råkar finnas plats för stunden. klara och tydliga riktlinjer kring vad som får köpas in och av vem. detta borde vara så himla självklart men fy FAN vad jag har fått slita och ta skit för att det ska bli så. nu är förhoppningsvis den biten klar och det känns rent ut sagt FINEMANG.
så nu ska jag hem, ut med hundarna och sedan rensa i mina egna lådor. och det ska bli mig ett sant nöje. sen vill jag nog bara ha en god natts sömn så blir allting nästan perfekt.