Min slitna garderob

Jazzie 2013-10-09 09:08 (2 kommentarer)
Sitter på jobbet med en ny tröja på kroppen. Jisses. Det var inte igår det hände. Min garderob, som aldrig varit riktigt skarp är nu i ett eländigt skick. De flesta kläder som ligger där börjar ha riktigt många år på nacken. Vilket innebär att jag inte kan ha dem. Men det innbär också att även om jag skulle kunna ha dem så är jag inte så sugen på det. Det finns inte mycket där i högarna som är fina längre.
Om jag skulle räkna vilka kläder som jag faktiskt använder så skulle jag säga:
2 par jeans + 2 par som jag har som nödbyxor.
30 par mysbyxor, alla svarta, alla slitna (jag överdriver när jag säger 30 par. Men de är många i alla fall)
6 tröjor – då inkluderar jag långärmat, kortärmat och blus
The end.

Igår köpte jag 4 tröjor. Det är synd att det inte är fyra tröjor plus utan att dessa tröjor faktiskt kommer ersätta i princip samma mängd tröjor från mina 6 som snurrar just nu.
Jag vet att jag borde sätta mig ner och rensa ut min garderob på allvar. Verkligen slänga kläder som jag inte längre kan ha och som jag inte tänker sätta på mig igen om jag skulle minska till rätt storlek. Jag borde slänga alla korta små toppar som en gång var poppis om som jag nu i åren kring 40 aldrig skulle bära. Tiden där magen nästan syns under kanten på tröjan är förbi. Kommer inte dit igen. Hur modet än utvecklas. Mycket yta skulle friläggas om jag rensade.

Det blir ett av vinterns projekt.
Ett annat blir att faktiskt förnya min garderob.

Pocksigen

Det är skönt att förnya. Jag har i princip bytt ut min successivt efter sista mammaledigheten och det är verkligen skönt.

2013-10-09 10:59:24

Anni

Har du inte nån bra kompis som kan komma och tvinga dej att storrensa? Och som hänger med och shoppar loss efteråt?

2013-10-09 22:55:01


Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.

Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.

De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.

Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk

Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte