wondering when

igår var jag på hälsoundersökning på företagshälsovården och nu är jag på lite dåligt humör. företagshälsovård, åtminstone den jag har kommit i kontakt med, är så jävla...beskäftig på något vis. man ska fylla i en enkät om sina kost- och motionsvanor och om och i så fall hur mycket man röker och dricker och snusar och sen ska man "diskutera" utifrån vad man har svarat. och antingen är allting HELT NORMALT, eller så ska man bli påprackad lite goda råd. till exempel, vet jag inte att det är bättre med lite varierad träning? kunde jag inte tänka mig att börja gå på gym eller nåt, som ett komplement till min löpträning? så där satt jag, som äter bra och varierad kost, dricker ytterst måttligt, varken röker eller snusar och som är normalviktig, har ett utmärkt blodtryck, jättebra kolesterol- och blodsockervärden och ett finfint resultat från det nyss gjorda konditionstestet och som precis hade berättat om ALLA MINA SKADOR som ju är det som sätter käppar i hjulet för mig hela tiden, och tvingades lyssna på hur bra det är att träna regelbundet och varierat, som om bristande motivation var det som hindrade mig.

sedan tog jag upp mina sömnproblem, för det finns frågor om sömn i den här enkäten, och fick då till svar att jag kunde ju "googla eller gå till biblioteket och försöka skaffa mig kunskap om problemet". jag vet inte varför jag ens tar upp sånt här med dom, för man får ju alltid samma jävla goddag yxskaftsvar tillbaka. jo, hon försökte sälja in någon tjänst där man kunde gå och få hjälp med "kartläggning" av sina sömnproblem, men då måste man få det godkänt av sin chef först, och jag känner att det nog inte är så stor sannolikhet att jag kommer att sitta och prata förtroligt med min chef om mina privata problem och be honom lätta på plånboken för att jag ska kunna gå till företagshälsovården för att prata med någon hagga där. företagshälsovård och pms var uppenbarligen ingen kombination som drog igång något positivt tänkande direkt.

men på kvällen tränade jag agility med minsting och det gick jättebra. nästa vecka är sista gången och jag hoppas att jag hinner hem i tid till avslutningen, ska på någon utbildning i en annan stad under dagen och vet inte hur dags utbildningen slutar eller hur tågen går i förhållande till det. men det ger sig väl.