fy fan, fy fan vilka jobbiga dagar det har varit. efter två nätter på djursjukhus med dropp och mediciner så är valpen nu på bättringsvägen och vi får hämta hem honom i eftermiddag. som jag längtar. så tomt det har varit i sängen, i soffan, överallt de här dagarna även om minsting och S-hunden förstås gör tomrummet lite mindre påtagligt. men någonting saknas. min valp som ligger och tronar i bästa fåtöljen och håller ett vakande öga ut genom fönstret så att inga fåglar, katter, harar eller annat löst pack går förbi utanför, med en min av att han gör själva världen en enorm tjänst som utför detta viktiga uppdrag medan andra mest bara ligger och latar sig. min valp som alltid ligger som en varm liten limpa under mitt täcke på nätterna. min valp som alltid sprätter upp och tror att det ska hända något kul så fort man reser sig. åh, vad jag saknar honom.
till något mer jordnära: två dygn på djursjukhus har i runda slängar kostat tolv tusen kronor. så om någon läser här och tänker att det där med försäkring nog är ganska onödigt: TÄNK OM.
nu ska jag pytsa över pengar från sparkontot, för även om valpen är försäkrad så har försäkringsbolaget stängt på helgerna så vi får ändå punga ut med hela summan själva först. men det känns som väldigt små bekymmer just nu.