äntligen måndag, skulle man kunna säga efter en så här intensiv helg, och hade det inte varit för Z så hade det varit så. men nu ligger oron och gnager: hur ska det bli? kommer hon, kommer hon inte? tänk om hon skuttar in här och tjoar "godmorgon" som om ingenting har hänt, vad gör vi då? och om hon INTE kommer, vad gör vi i så fall? gnag, gnag, gnag. hur man än vänder och vrider på denna byk så blir den inte ren.
när vi kom hem från lille A:s kalas i lördags så städade vi ut närvaron av mina föräldrar och så kunde det mesta av min instängda irritation rinna ut med skurvattnet. vi gick och lade oss tidigt och gick upp i ottan i går morse och åkte på utställning, minstings första som junior. och det var väl en debut som hette duga. både minsting och valpen blev "excellent" och det var jag fullt nöjd med, men minsting fick även CK (fast inget cert, eftersom han inte har hunnit skaffa sig några jaktmeriter än) och trasslade sig dessutom hela vägen till BIR. sedan följde en låååååång väntan till gruppfinalen, där vi förstås åkte ut med en gång. sedan var han även med i uppfödar- och avelsklasser och gick till final där med, så när det väl hände något efter all väntan så blev det ett sabla rännande mellan de olika ringarna.
sedan åkte vi hem och kollade på ett avsnitt av "american horror story" och sedan var det läggdags och nu är det en ny vecka. håll nu tummarna för att den här Z-såpan ska få ett slut någon gång.