Vet inte vad det är med Tusse

Jag har lite svårt att sova i dessa dagar.
Det har varit lite många vakna nätter senaste tiden. Och lite för mycket bärandes på mina barn. Så nacken är lite spärrad och det är svårt att hitta en riktigt skön sovställning.

Så natten tickade på i natt. Jag låg inklämd mellan två barn och lät tankarna rulla. Någon gång där när det var som mörkast gav Sambon upp och flyttade över till Grodans säng. Grodan är en riktigt kicker just nu. Vill gärna ha benen upp på en. Högt upp. Att slänga benet rätt i huvudet på en är inget ovanligt.

Vid 3-tiden, då hade jag inte somnat ännu, började Tusse grina. Inget var bra. Inte att ligga nära mamma. Inte att ligga själv. Inte att gunga i famnen. Gnugga henne på kroppen funkade en liten stund. Då låg hon alldeles stilla och andades. Men det funkade bara en liten stund.

Vet inte vad det var. Febern var inte hög. Om hon hade ont var det omöjligt att avgöra var. Tillslut lugnade allt ner sig. Kankse var det nässprejen som gjorde det bättre. Hon låg och snackade högljutt en lång stund. Grodan tittade upp förvirrat. Inte båda två tack, tänkte jag. Men han somnade om. Tusse somnade hon också. Då var väl klockan runt 4.
05.15 vaknade Tusse och grinade i högan sky. Nu var febern högre. Men inte alarmerande hög. 38.8.

Jag gick och väckte Sambon som fick gå över och lägga sig bredvid Grodan som hade vaknat. Jag tog Tusse en våning ner. Ipren och välling och så en massa vaggande. Så somnade hon om igen.
Vi har två dagar kvar på antibiotikan. Kanske har den inte hjälpt örat, men måste ju ändå köra kuren ut för att veta... eller?
Kanske är det tänder som strular. Hon gnuggar mycket när nappen är i munnen. Men känner ingen tand som är på väg igenom.
Vi fick sova lite till. Grodan, Tusse och jag sov till 8. Då stod det två vällingflaskor som hade kallnat på nattduksbordet. Grodan gillar kall vällning nu. Men Tusse blev skogstokig. Verkligen jättearg. Slog flaskan ur handen på mig. Hon brukar aldrig bry sig. Varm. Kall. Hon slurpar i sig vilket som.

Så vi gick ner och jag värmde på vällingen. Då funkade det fint. Nu har hon sovit och är på ett strålande humör.
Jag vet inte. Kanske är det örat. Kanske tänder. Kanske bara en fas. Men hon är inte helt 100 vår lilla tös.
Och jag är bruten. Klarar inte sömnlösa nätter just nu.
Eller jo, det gör jag. Men det är tungt. Får se om hon tänker sova en vända till idag. Då ska jag göra det med.